Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
väsendet. i Mefistofeles framstår förkroppsligadt icke-jaget,
negationens*) ocli tillintetgörelsens makt, som framställer sin
sträfvan med de orden:
Det något, som mot intet träder upp, —
jag menar denna plumpa verld —
bekämpar jag med städse gäckadt hopp
men har ej framgång på min vapenfärd.
I episoden om Margareta framstår, poetiskt utstyrd,
konflikten mellan de båda motsatserna; hon frälsas genom det
positiva lifsinnehåll, som hos henne utvecklas ur och genom
. den med all sin dödbringande förvillelse rena kärleken till
Faust; denne åter räddas genom att, trots sinnesruset, ej
förlora sitt fäste i det positivas idéverld.
I en efterskrift till sin öfversättning har Rydberg uttalat
sin uppfattning af dikten; men denna uppfattningen har spirat
upp ur Boströms idealism, hvilken för ingen del är af samma
art som Fichtes. Filosoferna kalla den förres »absolut»
den senares »subjektiv». För Fichte har »jaget», panteistiskt
fattadt, sin urgrund inom sig sjelf och »det absoluta» är ett
abstrakt begrepp inom eller ett postulat för det samma; för
Boström är »jaget», teistiskt fattadt, den konkreta, absoluta
»ideen», ur hvilken de ändliga personligheterna, såsom »relativa»
ideer emanera och i hvilken de sammanfattas. Menniskans
»relativitet» visar sig deri, att hon icke helt lefver i den
absoluta ideen, i Gud. Genom sitt förnuft hör hon Gud till,
och mera i den mon detta utvecklas till sjelfmedvetande.
Genom »sinligheten» är hon från1 Gud skild. Sinligheten skulle
egentligen vara något blott negativt (Fichtes icke-jag), men
denna betydelse låter sig ej fasthålla, då sjelfva namnet antyder
*) Då Herren räknar M. till »Geistern die verneinen» säges detta utan
sammanhang med det trosbeijrepp, som kan inläggas i Rydbergs
öfversättning: »andar som förneka.» — Min andes väsen det är nejs, säger ock
M. utan hänsyn till någon motsats mellan »tro» och »otro».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
