Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•219
Hufvudsaken är — elivad kyrkligt samfund qvinnan tillhör och
vare sig hon kommer att bilda familj eller ej — hufvudsaken är att
utveckla hennes inneboende anlag, bilda henne till en karaktär samt
göra hennes lif innehållsrikt och gagnande för henne sjelf och andra.
Vår förf. öfvergår vidare till en skildring af
Tysklands qvinnor under ocli elter kriget.
Det är bekant huru under krigsåren de tyska qvinnornas
menniskokärlek oeh förmåga att på ett klokt och godt sätt verka för
sjuka och sårade togos i- starkt anspråk. Mindre bekant är det kanske
att man mångenstädes, när ej nöden stod alldeles för dörren, gerna
gjorde sig qvitt de stundom allt för klarsynta lijelperskorna.
Detta ämne ger Louise Otto en märklig belysning.
Man har, säger hon, vädjat till våra qvinnors fosterlandskärlek först
då nöden stått för dörren, utan att förut hafva gjort något för att
nära denna kärlek.
Det att de icke desto mindre på ett så stort sätt fyllde denna
fordran under krigsåren talar högt om deras osjelfviskhet, deras
ädelmod och offervillighet och borde hafva betingat större utrymme
för dessa deras egenskaper. Det hade icke kräft en belöning i form
af medaljer och ordenstecken, men det hade påkallat ett erkännande
af att sådana krafter äfven i fredstid borde tillgodogöras för
fosterlandets och mensklighetens bästa.
I dess ställe återförvisade man dessa handlingskraftiga qvinnor
till deras forna overksamhet. Den af kriget ammade råheten och
sede-förvildningen visade sig föga gynnsam för erkännandet af den högre
qvinlighetens berättigade anspråk. Dertill kom en till sjelfupphöjolse
öfverdrifven nationalkänsla: slutligen den besegrade fiendens milliarder
ocli den penninglystnad, den öfverspekulation och det afEärsvingleri,
som följde i deras spår. Att också qvinnorna indrogos i denna svindel
är ett sorgligt men dock förklarligt faktum.
För männen stodo alla utvägar till inbringande och
tillfredsställande arbete öppna, och likväl föllo de för guldets frestelse.
Qvinnorna, för hvilka alla utvägar att vinna en dräglig existens eller att
med arbete och hedrande förvärf fylla sitt lif och förbättra sin
ställning, äro stängda, och hvilka man undhanåller all sådan kunskap som
kan göra spekulationen inom vissa gränser berättigad; qvinnorna,
hvilkas börsspel ocli aktiedobbel för öfrigt uppmuntrades af männen
så länge allt gick bra, detta ända derhän, att do försigtiga, söm ej
ville äfventyra sina små besparingar eller ärfda kapital för att få dem
flerdubblade, hånades, — de fingo nu, när spekulationernas ihålighet
yppades ocli krisen indrog också dem i sin hvirfvel, uppbära det
bittraste klandret. Det var dock lätt att inse att det var sysslolösheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
