Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•272
och frågade mannen om orsaken, då han svarade att det troddes
ha skett af hämnd. Det hade nämligen varit oroligheter i
staden den dagen då Carl Johans regeringsjubileum firades. Saken
drogs för rätta, flera dömdes och blefvo straffade, »och när di
kom ut, si, så ville de hämnas för han ha’ dömt dem oskyldiga».
Jag tog den hederlige borgmästaren i försvar och mente
att han säkert icke dömt någon orättvist.
»Hur kan frun veta det?» sporde mannen med en skarp
blick och tillade: »visst är, att de ansågo sig oskyldiga.»
En annan gammal man i närheten instämde med mig, att
borgmästaren varit en ärans man, som icke veterligen tillfogat
någon en orätt. Härmed slöt samtalet, och jag gick att bese
några nya grafvårdar. Bland dem var en, uppsatt föregående
dag, af vacker slipad granit och bärande namnet v. Leesen,
med följande tillägg: Storartad frikostighet till samhällets gagn
bevarar minnet. Vården restes af Norrköpings stad.
Nedanför den höga och prydliga minnesstenen syntes
flera mindre grafkullar, bland dem en, prydd med en bruten
stenpelare.
»Si frun», berättade en arbetsqvinna, som med oss tog
platsen i betraktande och pekade på den sistnämnda minnesvården,
»den der sattes upp öfver ende sonen, som dog ung af vådlig
händelse; ho’ förstår: hanses lif bröts i ungdomen och det ska’
den brutne stenen förtälja om.»
Barnlösa vordna hade makarna v. Leesen testamenterat
hela sin stora förmögenhet till anstalter för allmänt gagn inom
Norrköpings samhälle.
Vi lemnade kyrkogården sedan vi undrat ett ögonblick
öfver den vandalism, som tätt utanför portarne lagt en
gammal prydligt mejslad grafsten att trampas under föttren af’
kommande och gående. Vägen gick nu längs Söder Storgata,
der jag bl. a. igenkände boden, den gamla hörnboden, der hela
Vikbolandet fordom hemtade sina förråder, och tycktes göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
