- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondetredje årgången. 1881 /
273

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•273

så än. Boden fanns nämligen qvar och bar ännu gubben
Nelins namn, ehuru dess egare nyligen gått till sina fäder,
och torde hafva en minnesvård att vänta, han så väl som
v. Leesen, och af samma vackra orsak.

Förgäfves sökande en hvilobänk på den närliggande
skuggrika platsen kring statskyrkan vandrade vi vidare till
»Tysk-torget» der inarknadsbodarne, lika fula och skröpliga som förr,
ännu stodo qvar sedan clen öfliga ullmarknaden. Här slog jag
mig ned pä en bänk i närheten af kyrkan medan min
följeslagerska gick in för att höra slutpsalmen. Bredvid mig på
bänken satt en lång, groflemmad medelålders man i simpel
drägt, med regelbundna anletsdrag, brynta af solen, små grå
ögon och ett drag af svag bondhumor kring mungiporna. Snart
voro vi i samspråk. Jag fick veta att mannen var från
Styrstads socken på Vikbolandet och tjenade som dräng hos en
bonde, hvilken rådde om ett hemman, »allmänt» på gränsen
mellan Styrstad och Dagsberg.

Det hade varit min hemtrakt i tio år, jag kände igen
hvarje genuint vikbolands-ord och kunde derför så mycket
lättare språka med mannen. Iian omtalade nu följande,
hvilket jag antecknar såsom en vikboländings historia, berättad af
hans tjenare.

Mannen hade ärft »ett par hundra» efter far sin, men
stannade en god tid hemma hos »mora» och började der af
kringboende smeder uppköpa jernvaror och smidesgods för att
utsälja till andra. För behållningen köpte han häst och vagn.
Sedan fortsattes gårdfarihandeln i större skala tills han efter
många år spart en summa tillräcklig att köpa sig en egen gård.
Der hade han småningom nybyggt »hvartevelia hus», och det
fastän han måste hemta större delen af timret från Kolmården
på andra sidan Bråviken, der han, liksom alla jordegare på
Vikbolandet hade »utsyning». Slutligen hade han på äldre
dagar gift sig och hade nu fyra barn.

Tidskrift för hemmet. 23:dje årg. ä:e haft. 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1881/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free