- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondetredje årgången. 1881 /
278

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•278

dermed får ett mera tilldragande tycke för en infödd skogsbo,
sådan som jag.

Vid Mantorps station aflemnades riktigt den lilla flickan
och mottogs af »mormor i sockenstugan», böjd och skrynklig,
troligen ej endast af år.

Ånnu en timmes färd förbi Boxholms bruk, genom trakter
af mer och mer utprägladt skogslynne, och vi stannade — i
hällregn! — vid Sömmens station. Efter något letande fingo
vi anvisning på hotellet, liggande i bergsluttningen, så att säga
två trappor upp från stationen. Trött af resan låg jag här helt
stilla utsträckt på en soffa medan min följeslagerska läste högt
ur en medförd missionstidning.

Regnet fortfor hela natten och med få uppehåll äfven
följande dag. Dock kunde jag göra en och annan kortare vandring.
Så besåg jag bland annat Ilerr Sörensens sågverk i närheten
af stationen samt kolmilorna nära derintill. De friska furorna
qvidde och jemrade sig under sågbladen så att det skar en i
hjertat att höra det, och man tyckte sig bevittna de gamla
nordanskogarnes dödskamp, äfven då, när man af sakkunniga
öfvertygats, att afverkningen här skedde med måtta och klok
beräkning för skogens framtida tillväxt.

Ett tidigt morgonbesök gjorde jag i en torftig stuga nära
stationen, i hopp att der finna något stycke folklif, som ännu
ej hunnit utplånas af jernvägsstationens allt annat än
folkliga inflytande. Mitt hopp slog ej fel. Genom den låga
dörren inkom jag i ett kök, der vid den öppna spiseln en ännu
ung qvinna stod ifrigt rörande i en gryta. Efter några
hels-ningsord, och sedan jag fått veta att mannen var litet
mjöl-nare och litet snickare, samt köpt stugan innan stationen
kom till, frågade jag hustrun hvad hon hade i grytan.
Svaret ljöd: »välling». Här var således nationalrätten i gör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1881/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free