Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•299
instinkt skyr allt fult ocli disharmoniskt, och att, för hans ädla,
storartade ande alla störande ingrepp i lifvets lugna gång blefvo
vidriga. Derför hade han ock på det ömmaste sökt afhålla allt sådant
från dottern, och lyckats.
På fråga om modern, svarar Gertrud: »Mamma säger, att en
flicka skall vara oskyldig och glad, älska menniskorna och göra sin
omgifning lycklig. Och får hon syn på något tråkigt, så skall hon
göra så har»: .
Gertrud vände sitt rosiga anlete mot doktorn och blundade.
Det blef under samtalets fortgång tydligt för de båda unga att
de älskade hvarandra. Likväl voro de i mycket af olika åsigter, och
isynnerhet Gertrud förfäktade varmt sina älsklingsidéer gent emot
doktorn. I-lon hyllade det sköna och rena, och trodde på dess
tillvaro i lifvet; han förde sanningens och verklighetens talan, påminde
att jordejifvet har två sidor, en ljus och glad, en annan mörk, dyster
och syndfull. Gertrud ville icke låta skrämma sig, hon måste
obetingadt tro på ljuset och renheten, hon måste beundra, älska och vara
glad för att kunna lefva.
»Och om kristallen, som ni håller i er hand, skulle befinnas ha
en fläck?» sporde han.
»Så krossar jag den utan pardon», svarade lion med ett litet
trotsigt skratt, och tog sedan den sköna fridfulla taflan, som utbredde
sig framför dem, till intyg om riktigheten af sin lifsuppfattning.
Doktorn kände sig nästan öfvervunnen och de skiljdes.
Derpå ger förf:n en närmare teckning af Gertrud D., liur hon
vann allas hjertan, hur barnen trifdes bäst hos henne och hur de
gamla tyckte det ljusnade omkring dem när Gertrud kom på besök:
hur de unge männen oemotståndligt drogos till henne, utan att dock
någonsin kunna anslå den vanliga kurtistonen; hur jemnåriga flickor
höllo af henne, och mödrarne önskade för sina döttrar det stärkande
och upplifvande inflytandet af hennes umgänge, ehuru hennes skönhet
ocli naturliga behag stälde dem i skuggan.
I trots af allt detta var det icke mänga, som förstodo hvari
Gertruds egentliga styrka låg.
Saken med henne var, säger förf:n, att hon hade sitt öga. riktadt
på något stort, som kom allt lumpet och småaktigt att tystna inför
henne. Hon trodde på fullt allvar på godhetens ocli renhetens
tillvaro i menniskolifvet, och det var detta som gjorde hennes väsende
så liffullt och starkt, hennes öga så frimodigt. Och likväl var lion
egentligen ej öfverspänd; hon förenade praktisk förmåga med idealistisk
uppfattning, hon var full af qvinlig hängifvenhet, varm, liflig^ sann
och klar.
Modern, begåfvad med stor skönhet och ett glädtigt lynne, liade
tillika i hög grad sinnets skärhet och qvinlig- värdighet, "hvilka
egenskaper, ehuru omedvetet och ödmjukt burna, öfvade stort inflytande
på dottern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
