Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid begreppet om det sköna må man icke stanna vid den
blotta rörelsen, utan betrakta denna i sammanhang med den
vilja, som använder kraften för ett visst ändamål.
Rörelsernas skönhet är ett lån; det är på viljans och känslans område,
vi måste söka hennes förklaring. På grund af vanans
inflytande uttrycker hvarje särskild rörelse en viss känsla, är en
yttring af själfmedvetandet, uppenbarar för oss det’inre lifvet.
Köreisens skönhet är då förnämligast att söka i uttrycket^ och
hon förstoras i samma mon, hon för den yttre världen röjer
ett mera upphöjdt, vist och sedligt lif. En rörelse, som blott
uttrycker den råa styrkan, tilltalar oss icke; om det sköna
endast berodde af tyngd, tal eller mått, lemnade det oss
likgiltiga. Kraften, det första i rörelsen, är ju ingen ting annat
än en utveckling af verksamhetsförmågan, af viljan, är sålunda
en viss yttring af medvetandet, förenad med känslor af alla
handa slag, t. ex. själfförtroende, tillförsigt, mod. Fall
förekomma, då styrkan och den råa dristigheten äro så
sammanflätade med hvarandra, att man knappast kan åtskilja dem,
vilden t. ex. är modig i samma mon, som han är stark. Den
fysiska styrkan innesluter i sig likasom i ett frö den sedliga;
om »vilja är kunna», så är det att mycket kunna det samma
som att känna sig äggad att mycket vilja. Också
betraktas allmänt den fysiska styrkan som en uttrycksfull
sinnebild af en kraftig vilja. Man har icke utan allt skäl ansett
styrkan såsom den första af dygder, källan till många andra;
regelbundenheten, rytmen, rörelsens andra egenskap,
betecknar viljans uthållighet, dess harmoni är ett uttryck för viljans
öfverensstämmelse med sig själf; behagliga rörelser stå i mer
eller mindre sammanhang med känslor af glädje och godhet,
också är behaget det synliga uttrycket för en tillfredsstäld
vilja (glädjen), och en vilja, hogad att tillfredsställa andra
(godheten). Slutligen innebär behaget alltid hängifvenhet.
Därför eger den unga qvinnan, innan hon älskat, ännu icke det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
