Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
högsta behaget. Till hängifvenheten sluter sig ännu en känsla
hänförelsen för det sublima. Rörelser gifvas, hvilka genom
sitt samband med denna känsla blifva uttryck för det högsta
och rikaste sedliga lif.
När nu i en rörelse uppenbarar sig styrka i förening med
behag, alltså en den kraftfullaste och på samma gång blidaste
vilja, då uttrycker hon det högsta sköna. Men om sålunda
rörelsen lånar sin egentliga skönhet från känslan, hvari består
då känslans skönhet? I styrka, harmoni och behag, svarar förf.
och låter i motsats till Spencer, som här sluter sig till Kant,
äfven på känslans område skilnaden mellan det goda och det
sköna bortfalla. An de onda känslorna, hatets, hämndens, in.
fi., hvilka konsten ofta framställer? Skulle de icke bevisa, att
om än allt godt är skönt, dock icke allt skönt är godt? Härpå
svarar förf. att äfven dessa känslor äro i samma mon goda,
som de äro estetiska: hämndkänslan t. ex. innesluter ju i sig
något af rättskänslan, och på samma sätt förhåller det sig med
de andra. Det sköna sammanfaller alltså med det goda, det
sköna och goda med det för den enskilde och förslägtetgagneliga.
Men det är i synnerhet på sin lära om sensationerna, som
Spencer och Grant Allen stödja sig, då de betrakta den
estetiska njutningen såsom en blott lek af våra sinnen, en lek
som utesluter hvarje nyttigt ändamål. För att bemöta dem
äfven på detta område företager förf. en undersökning af
sensationerna. Enligt Spencer o. a. beror sensationernas
uppfattning af det sköna till en stor del på en intensiv och
harmonisk utveckling af nervkraften, då där visar sig den största
möjliga verkan i förening med den minsta möjliga möda.
Äfven här skilja de engelska tänkarne mellan estetiska
sensationer och sådana, hvilka omedelbart tjena lifvet. Sensationer,
som hänföra sig till något särskildt af våra sinnen, kunna
enligt deras åsigt vara estetiska, däremot icke sådana, som äro
bundna vid hela organismen. Uppsatsens förf. vill äfven här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
