Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
fasthålla samma ståndpunkt som i fråga om de estetiska
rörelserna och känslorna samt söker uppvisa, att hvarje sensation
kan antaga en estetisk karaktär. Han ser i nämde
filosofers påstående en öfverdrift. De lifsyttringar, i hvilka
organismen i fin helhet tager del, äro, menar han, icke
främmande för estetiska känslor. Känna sig lefva, det är
källan till konstnjutningen så väl som till hvarje annan
njutning, och en sensation är estetisk, i den mon hon
befordrar lifvet i det hela, först det fysiska, men sedan och
förnämligast det sedliga. Exempelvis nämnas sensationerna
af köld och värme: icke endast solens ljus eger skönhet, utan
också hennes lifgifvande värme, som ej är annat än ljuset,
förnummet af hela organismen. Kärtselsinnet gifver ständig
anledning till estetiska känslor och kan härvid till stor
del ersätta ögat: till bilden af en grönskande gräsmatta
knyter sig t. ex. föreställningen af en viss mjukhet
under våra fötter, och det välbefinnande, våra lemmar skulle
känna vid att där få utsträcka sig, ökar ögats förnöjelse.
Smaksinnets njutningar kunna äfven vara estetiska, de hafva
gifvit upphof åt en särskild lägre konstart, den kulinariska.
Det var mera än ett skämt, när Platon med hvarandra
jämförde kokkonsten och retoriken. Vällukten är i sig själf
poetisk, framkallar till en stor del vårdagarnes och
sommarnätternas ljuflighet och spelar en stor roll i ett laudskaps skönhet.
De sensationer, som framför alla ordet »skön» tillkommer, äro
ögats: Cartesius bestämde ju det sköna såsom det för våra
ögon angenäma. Men skalderna, mindre systematiska än
filosoferna, föredraga uttryck, som återgifva de lägre sinnena, där
lifvet rör sig djupast och mest intensivt, och sådana som:
bitter, balsamisk, ljum, len o. s. v. allt uttryck, som återgifva
smak-, lukt- och känselsinnct. Dessutom, synsensationerna äro
icke så ytliga, som de kunna förefalla, och äfven dessa hafva
därför estetiskt värde. Ögat uppfattar framför allt ljus-sensa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
