Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
tryck af ena eller andra slaget, men vet iinnu icke, om sen
sationen skall blifva smärtsam eller angenäm; i nästa moment
samlar sig sensationen och antager en tydlig form af smärta
eller välbehag, allt efter som hon är skadlig eller nyttig.
Denna sensationens karaktär hafva tyskarne kallat »tonalitet».
Slutligen växer sensationen såsom en vattuvåg, utbreder sig
öfver hela nervsystemet och väcker en mängd känslor och
tankar, med ett ord, bemäktigar sig hela själfmedvetandet. I
detta ögonblick tenderar sensationen att blifva estetisk eller
aiiti-estetisk. Den estetiska rörelsen synes sålunda bestå i en
utvidgning, ett slags sensationens återljudande genom hela vår
varelse, i synnerhet vårt förstånd och vår vilja. Öfvergången
från ett enstaka ljud till ett samljud, från en ensam stämma
till en symfoni är analog med öfvergången från den enkla
sensationen till den estetiska förnimmelsen i det hela. För
öfrigt finnes en verkligt enkel sensation ej mera än en
verkligt enkel ton. Då tyskarne nämt sensationens angenäma eller
oangenäma karaktär tonalitet, gifver förf. namnet »timbre» åt
den estetiska förbindelsen mellan angenäma känslor, några
herskande, andra af samverkan framkallade, någon gång
blandade med en oklart förnummen smärta, hvilken likt
dissonansen höjer det helas harmoni. Det är i synnerhet till denna
sensationens »timbre», det sköna måste förläggas.
Förf. har kommit till den slutsats, att det sköna i sitt
frö är inneslutet i det angenäma, såsom för öfrigt äfven det
goda. Men efter som det angenäma är att hänföra till det
ohämmade lifvet, så finner man också i detta det skönas sanna
princip. Lefva ett rikt och kraftigt lif är redan estetiskt,
lefva ett intellektuelt och sedligt lif innebär det sköna bragt till
sin höjd på samma gång som den yppersta njutningen. Det
angenäma är den lysande kärna, hvars strålande omhölje är
det sköna; hvarje del af ljusets källa sträfvar att stråla ut,
och hvarje njutning sträfvar att blifva estetisk. Intet af det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
