- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondefjerde årgången. 1882 /
19

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

bostadens anordning, trädgårdskonsten, sällskapslifvet och
klädedrägten, med många förklarande sidoblickar äfven på
litteraturens fält. Underhållande och lärorik ända igenom är förfru
dock i vår tanke särskildt mästare der det gäller att
gruppera och i sitt historiska sammanhang framhålla grunddragen
af hvarje tids olika skaplynne, för att visa huru de afspegla
sig i den allmänna smaken.

Hvarken utrymme eller förmåga tillåta oss att referera
eller gifva en öfversigt af det värdefulla arbetet i dess
helhet. Men då vi gerna önska gifva läsaren någon föreställning
om arten och värdet af dess innehåll, vilja vi utdraga och i
kortliet sammanföra de spridda drag af modets och klädedrägtens
historia, med hvilka förf:n i allmänhet börjar skildringen af hvarje
olika konstperiod, öfvertygade att denna inblick i det fängslande
arbetet måste väcka önskan att studera arbetet i dess helhet.

Slutet af 1400-talet var på alla områden en upplösnings- och
öfvergångstid. Förf:u visar huru allt står på osäkra fötter. Riddarens
samhällsställning har kommit i olag så väl uppåt som nedåt. I striden
möter honom två okärula fiender: krutet och fotfolket. Kyrkan
gifver honom icke mera några ärorika uppdrag, qvinnan är icke mera
föremål för hans tillbedjan och lönen för hans segrar. Folkhumorn
har bemäktigat sig hela hans verld och omgestaltar den med sitt breda
klumpiga löje. Kyrkan sjunker i värde och anseende, det heliga
vacklar, den lärde kommer ej längre med sina skolastiska spekulationer,
öfverflyglad af den frigjorda tanken och den nyfödda klassiciteten.
Köpmannen måste söka sig väg öfver nya farvatten till okända
verldar. Konstidkaren har fått nytt stoff att förarbeta och nya behof att
tillfredsställa. Den simple borgaren har förlorat stöden för sitt
samvete och rättesnöret för sitt handlingssätt.

De sällsammaste motsägelser ligga utan minsta förbindelse vid
sidan af hvarandra, de största kontraster sammanstöta; dårskap och
visdom bo i bästa sämja under samma hatt, flärd och fromhet inom sam
ma bröst; råhet och fräckhet paras med sedesamhet, förfining och
konstlad etikett.

Vill man nu i denna splittrade verld betrakta menniskans yttre,
så ter sig också för ens ögon den sällsammaste bild. Modet är
nämligen intet annat än en yttring af den allmänna smakriktningen, ett
äkta barn af tidsanden, och bär ovilkorligen dess prägel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1882/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free