Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
10. Den moderna pessimismens lära om familjelifvet.*)
Det kan tilläfventyrs intressera denna tidskrifts läsare,
att genomögna en kort öfversigt af de minst sagt
besynnerliga åsigter om familjelifvet, som utgöra ett mycket
betecknande drag i en verldsåsigt, som i våra dagar tillvunnit sig
en så betydande spridning som den pessimistiska. Den, som
är lycklig nog att äga det bästa, jordelifvet kan skänka en
människa, ett verkligt hem på jorden, skall utan tvifvel finna
dessa åsigter så befängda, att han ej vet om löjet eller
medlidandet skall vara den herrskande grundtonen i de känslor,
C ’
med hvilka han emottager en framställning af dem. Den
åter, som gjort en annan erfarenhet af lifvet, skall, om han
är uppriktig, nödgas erkänna, att det funnits stunder i hans
lif, då han känt sig frestad till ett syndafall, sådant som det,
«
att i sin själs innersta gifva rum åt en mer eller mindre
pessimistisk världsåsigt. En hvar är ett barn af sin tid och
mäktigt är den tid, i hvilken vi lefva, anfrätt af pessimismens
kräfta — ja, detta är väl vår tids farligaste sjukdom.
Pessimismen kan väl, äfven den, äga sitt relativa berättigande och
sin mission att fylla. Me"n den är en farlig lära, ty den leder
sina anhängare, icke till den djupa förtviflan, som för mången
är vägen till en andens verkliga pånyttfödelse, utan till det
missmod, som ingenting tror och ingenting vill, till det
värsta af allt, som kan drabba en människa — ledsnad vid
lifvet och fruktan för döden.
Yi sade, att pessimismen i våra dagar är vidt utbredd. I
sin rena form, satt i teori som en fullständig världsåsigt, har
*) Pessimismen har som bekant utgått från A. Schopenhauer och vidare
utvecklats genom Hartman. Dock lärer den sistnämnde hafva under senare
år betydligt modifierat sina åsigter. Eed:s anm.
TldsJcr. för hemmet. 24:de årg. 2:dra häft. &
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
