Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
hvarken begärt eller gifvit skoning. Men berserkakraften hade
nu rasat ut och öfver hans lefnadsafton bredde sig ett stilla
solljus, hvilket, uppgående i det inre, spridde ett försonande
skimmer så väl öfver hans anletsdrag, der blidheten nu drifvit
all stränghet på flykten, som ock öfver yttre förhållanden.
Dock ej så som skulle hans stränga rättsbegrepp hafva
rubbats eller hans allvarliga fordringar på sedlig kraft och
renhet gifvit efter för ett slappare åskådningssätt — ännu alltid
förfäktade han i detta hänseende sina åsigter med samma
orubbliga mod som någonsin. Ej så heller som skulle ett
yngre slägte med vördnad lyssna till dessa åsigter och gifva
k
dem sitt erkännande, äfven när de ej öfverensstämde med de
för stunden herrskande — åh nej, den gamle kämpen var ännu
föremål för månget käckt angröpp af ungdomlige riddersman,
hvilkas fäder han måhända handledt, men som nu ej tålte att
han nog hårdhändt handskades med dagens afgudar. Dylika
anfall förmådde dock numera ej framkalla harm och bitterhet
i den gamles sinne eller uppväcka håg att vedergälla lika med
lika. Han smålog blott deråt, sägande: »jag har lefvat
tillräckligt länge, för att vara lika härdad för tadel som för beröm».
Ur mina tankars verld återkallades jag till verkligheten
af ångbåtens gälla hvisselpipa, och jag märkte att vi befunno
oss vid det löfomkransade inloppet till sundet, som,
fram-slingrande sig genom den väl odlade dalen, förenar
Mellan-Fryken med öfre Frykensjön. Snart var jag ock vid min
resas mål, ty på östra sidan om detta sund ligger så väl Sunne
kyrka som prestgården, och vid Sundsvik, der ångbåten lade
till, välkomnades jag af mina vänner.
Öfver en bro, som ej gör minsta anspråk på
arkitektonisk skönhet, och genom den utmed stranden belägna parken
anlände jag till prestgården, som med sin rymliga gårdsplan,
beskuggad af åldriga popplar och prydd med gräsmattor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
