Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.138
strömmar deras och naturens morgondrömmar». Men hur
annorlunda verkar det icke, upprepadt och förstärkt, i morgonen
vid Capri, der det heter att sunnan fläktar ljumt på myrtnar
och cypresser, lyssnar till morgonfoglarna, väntar segerviss på
dagen, och suger in de arla-däfna vågor. Der har
bilden för oss förlorat sitt naturliga sanna tycke, och dermed
sitt berättigande. Vågen kan ju icke tänkas däfven, arla lika
litet som serla, och bilden frambringar således icke den
förklaring af föremålet, som den afsåg.
Hur lätt deremot att framleta lyckade bilder ur Wirséns
diktspråk! Så det anförda: »Låt rosor växa vid korsets stam».
Tillfrågad om hvar skalden tager sina ämnen, om han känt
de sorger han besjunger m. m. svarar han, att likasom vid
sorgens marker spirar ett himmelskt hopp, så »vid den svarta
milans kanter blomma diktens smultron opp».
Så i den sköna kantaten vid Upsala-jubiléet der det
heter, att för Gud, som evigt består,
Likt en flinga, som förrinner
Svinna fyrahundra år;
eller på ett annat ställe att folket skall låta ärfda dygder
»få bygga bo som foglar vid kända stugusvalem.
I san Paolos kyrka spörja pelarraderna om skalden
formats af stränga öden, om han känt sorgens slag, om hans
själ helgats af qval. Må han då betrakta de bärande pelarne,
och han skall ana
»Hur för slag, hvilka kraftigt dana,
Gror ur sinnet ett himmelskt väl,
Som ur pelarn ett kapitäl.
Men härmed äro vi redan inne på den andra arten af
bild, som är den för Wirsén egendomliga. Det är icke en
bild af verkligheten, utan, såsom någon sagt, en bild af
bilden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
