Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.147
lätt förklarligt. Men att hon söker nya rymder för sin sång
jemte de gamla, nytt stoff för sin bildningsgåfva, det tycka vi
oss skönja. Kanske skall hon finna det på tidsskildringens
område, såsom det präktiga stycket »På Capri» synes förebåda;
kanske skall hon blott tränga djupare in i de hvardagslifvets
interiörer, der hon redan är så hemmastadd ; kanske skall det
lyckas skalden att bryta nya malmgångar i den religiösa
poesiens outtömliga schakt; kanske skall också, mera än vi önska,
sagans ljusdunkel locka hans håg. Huru som helst, följa vi
med glädje detta sökande, såsom säkert tecken att skaldens
lyra icke på långt när tömt sitt välljud, utan gömmer ännu en
hel okänd verld af rika och rena harmonier. Den lättaste
beröring är ibland nog för att sätta dess strängar i dallring; de
obetydligaste tillfälligheter — en inskrift, en anekdot hos någon
klassisk auktor, en fogel på barnets bädd, ett kyrkobesök, en
saga — och de bupdna harmonierna lösas, dikten springer
fram eller visan är färdig.
Den osökta naturliga enkelheten är ett af de största
behagen hos YVirséns sångmö. Och dock är det tydligt att icke
heller hon alltid dansar på rosor, att hon tvärtom ännu ibland
känner sig stå midt i »islossningen», eller, en annan Hagar,
försmäktar i öknen med sitt hjertas barn. Dock bär aldrig
Wirséns dikt spår af de qval hon kostat. Enkel, klar,
helgjuten står hon fram som hon är, utan all sträfvan att synas
vara något för mer, eller att med lånade grannlåter skyla sina
svagare sidor. Huru föga Wirsén älskar det poetiska
ord-prålet och formalismen, säger han oss i talet öfver Böttiger, på
samma gång han beriktigar de föreställningar ,den nutida
kritiken förknippar med dessa begrepp. Den poetiska fraseologien,
säger talaren, begäret att framställa slägtbegrepp i stället för
personer, och att svepa omkring det inre armodet hellenismens
eller den nordiska gudalärans förbrukade kläder må med skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
