Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.180
själ, och den kristendomsundervisning, jag sedermera fick, var
blott en fortsättning af min moders förarbete, blott en
utveckling och ett hägnande af de ljusets frön, hon redan
utsått i mitt hjerta.
Den Gud, som talade till Moses ur den brinnande busken
och hvars bud till Abraham lydde: »jag är Gud allsmäktig,
vandra för mig och var fullkomlig», var ju samma ljusets
fader mot hvars klara sol och tindrande stjernor hon lärt mig
sträcka mina späda händer och om hvilken hela naturen
talade och bar vitnesbörd. Han älskade mig och oss alla, sade
min moder; menniskan ver slägt med honom, skapad af
honom till evig lycksalighet och härlighet. Syndafallet, — om
hvilket jag fick läsa i bibliska historien — hade icke
upphäft menniskans ursprungliga bestämmelse, ty »så» älskade Gud
verlden att han utgaf sin ende son, på det att hvar och en
som tror på honom skall icke förgås, utan ta evinnerligt lif»
Hufvudsuminan af den kristendomskunskap, min mor
meddelade mig, skulle kunna sammanfattas i apostelens ord:
»Gud är kärleken»; men hon glömde icke heller framhålla, att
Gud är äfven rättfärdigheten. »Hvad menniskan sår, det skall
hon ock uppskära».
Tidigt vandes jag vid äfven det kroppsliga arbetet och
lick derigenom håg och lust för detsamma. Som allt ensidigt
arbete stör jemnvigten mellan kropp och själ, tilläts jag icke
att utbilda någon af dessa på den andras bekostnad.
Sysselsättningen vid boken var en hvila för kroppen och
kroppsarbetet en hvila för själen; genom en dylik omvexling
bi-stodo de hvarandra. Huru upplifvande kändes det icke att,
då man suttit stilla några timmar, om sommaren skyffla
gångar i trädgården eller vända hö på ängen och om vintern
såga ved — eller hellre skotta snö, så det yrde kring knutarne!
När jag sedermera i verldshistorien läste om, huru hvarje
medborgare i det gamla Rom, hur hög lefnadsställning han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
