Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.194
redigerade, Frauen Anwalt af Fri. Hirsch, ocli Hausfrauen
Zeitung af Lina Morgenstern. Att Nordtyskland sålunda eger ej
mindre än 3:ne tidningar för qvinnofrågans belysning, hvartill
komma flera tidningar för flickskolans intressen, organer för
välgörande fruntimmersföreningar, m. m. samt derjemte är det
enda land, som har att uppvisa årliga, flitigt besökta möten
för frågans diskussion, synes oss vittna om ett kraftigt och
vida spridt intresse för qvinnans sak. Att qvinnofrågan äfven
inom den vetenskapliga verlden så väl som inom
skönlitteraturen är faktiskt erkänd såsom en af dagens vigtigare frågor,
ehuru stridiga åsigter göra sig gällande rörande dess lösning,
det visas så väl af professor Holtzendorff som Louise Otto, och
erkännes äfven af den värderade svenska förf. Edmund
Gammal, hvilken eljest ser förhållandet i Tyskland alltför mörkt.
Redan det, att den moderna uppfattningen af qvinnofrågan
så häftigt angripes af en Schopenhaner och hans efterföljare,
visar att den är en makt, som anses innebära fara, likasom
å andra sidan dess erkännande af vetenskapsmän sådana som
en Lotze, en Leopardi, en Holtzendorff vittnar att den har
goda försvarare. Sant är att man i Tyskland likasom i den
skandinaviska norden ännu iakttager en afvaktande men
uppmärksam ställning i fråga om qvinnans politiska rösträtt,
under det man i England, Frankrike och Amerika gjort den till
hufvudpunkt i qvinnosakens program. Prof. v. HoltzendorfFs
yttrande härofvan torde vara ett troget uttryck af hvad man
i den punkten inom de germaniska folken tänker och känner.
Sedan det yttrandet fälldes (år 1869) har just icke heller den
politiska verlden haft att uppvisa några sådana framsteg i
humanitet eller visdom, att det kunnat öfvertyga oss om det
herrskande politiska rösträttssystemets rättvisa eller lyckliga
verkan, och det synes då ganska naturligt att vi tveka för att
styrka systemet med att i detsamma inbegripa den nu
uteslutna halfdelen af befolkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
