Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.195
I den utförliga artikeln under rubrik »Qvinnofrågan», i den
nya upplagan af Brockhaus konversationslexikon, hvari ämnet
betraktas särskildt ur politisk, social och stats ekonomisk
synpunkt, förklaras visserligen att qvinnan aldrig bör få direkt
deltaga i statsangelägenheter, men man erkänner att indirekt
kan det icke förmenas henne, ja, att hon bör snarare uppmanas
dertill. Derför säger artikelförfm, felar preussiska
församlingslagen genom att förvägra qvinnan fri yttranderätt, och
tilllägger, att redan qvinnans höga uppgift såsom uppfostrarinna
kräfver, att hon icke utestänges från sambandet med »die
gros-sen Bewegungen des öffentlichen Geistes.»
Vi sluta med att anföra några här mindre kända förfire,
hvilka af artikelförfattaren åberopas: August, Daul, Wachler,
Robert König, Weiss, Dohm, Stein, m. fl.
Esseide.
23. Minnesrunor.
IV.
Nanna Åsell.
En af de första lärjungar, som utexaminerades från kongl.
# o
seminarium för lärarinnor, var N. Asell, och verkade hon
sedan oafbrutet inom sitt vackra kall från 1869 till 1880, då
obotlig sjukdom bröt hennes bana.
o
Nanna Äsell föddes 1842 i Wallentuna församling af
Stockholms län, der hennes fader då var skollärare. Senare köpte
denne en gård i Ångarns församling af samma län, der Nanna
tillbragte sin barndom och första ungdom tillsammans med
tvänne systrar och en broder, hvilken senare efter började
studier dog och mycket sörjdes af Nanna, med hvars
skaplynne han var befryndad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
