Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.231
Hvad beträffar litteraturen, och språkkunskapens värde
såsom ett medel att tillgodogöra sig den, så har, enl. förf:n,
flickskolan med rätta afsagt sig alla anspråk. Hon sätter
aldrig i fråga att med det franska språket, som är hennes
hufvudämne kunna meddela eleverna någon kunskap om det
franska folkets kulturlif. Men hvad som icke sker under
skoltiden, kan ju ske efter den: skolan får vara nöjd, om hon
gifver lärjungen förutsättningen för sjelfständigt studium af
litteraturen, d. v. s. språkkunskap. Ja, så resonnerar man.
Eleverna få i skolan nästan intet af god utländsk litteratur,
men med en häpnadsväckande sangvinism antar man dock,
att de sedermera på egen hand skola med ifver studera de
förnämsta förf. på de främmande språken. Att dessa
fromma önskningar och förhoppningar icke uppfyllas, är ett
faktum.
Hvad särskildt litteraturen på skolans hufvudspråk —
franskan — angår, måste man medgifva, att den såsom
ungdomsläsning har sina stora svårigheter. De egentligen klassiska
författarne från storhetsperioden äro dels på grund af hela sitt
skaplynne olämpliga för ungdomen, dels sådana att de ej
kunna skänka någon njutning åt en läsare, som ej är förtrogen
med hela den periodens historia. För att fatta och uppskatta
dem fordras en viss mogenhet i intelligensen och framfor allt
en historisk bakgrund. Saknar man dessa båda förutsättningar,
såsom fallet är med vår tids skolungdom, måste man finna de
stora författarne i all sin storhet »dödande tråkiga». Tänka ’
vi åter på den samtida franska litteraturen, särskildt på
romanen, torde det icke kunna nekas, att den bär allt för djupa
spår af de abnormiteter, som vanställa det franska
familje-och sällskapslifvet, för att tryggt kunna sättas i händerna på
en oerfaren ungdom. Förf:n vågar det påståendet, att det
franska snillet är föga moraliskt, och den franska moralen föga
snillrik, och påpekar den ringa lyftning, som spåras i de enkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
