Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.244
32. Några anteckningar om George Eliot’s
personlighet.
Det efterföljande är ingen sjelfständig framställning, grundad på
personlig kännedom af George Eliot. Det är en sammanfattning och
delvis en bearbetning af några biand de många tidskriftsartiklar, hvilka
efter hennes död framträdde i den europeiska pressen, fullständigade
genom muntliga meddelanden från en nära väninna till George Eliot.
Ämnet är helt och hållet begränsadt till George Eliots personlighet.
Hennes författareskap, hvilket redan i denna tidskrift erhållit sin
belysning (se 19:de årg.) kommer här endast att vidröras i den mån.
som detta oskiljaktigt sammanhänger med, förklaras af eller förklarar
hennes enskilda lif.
Mary Änne (Marian) Evans föddes i Griff, nära Nuneaton
i grefskapet Warwick den 22 November 1819. Hennes far var
snickarmästare och blef längre fram förvaltare af några större
O C
egendomar. Han var tvenne gånger gift och hade en son och
en dotter i första giftet; af de tre barnen i senare giftet var
Marian den yngsta. Sin barndoms lekar och intryck samt sin
barndoms käraste lekkamrat, en äldre bror, har hon skildrat i
den sonettcykel hvilken bär namnet »ßrother and si sten. Der
skymtar äfven bilden af den milda, ömt älskade och djupt
saknade modern, som hon förlorade redan i sitt sextonde år.
Nämnda sonettcykel, liksom medelbart hela hennes öfriga
diktning, visar att en sällsynt öppen mottaglighet för naturens
intryck var ett utmärkande drag nos henne från späda
barnaåldern. Den gränslösa kärlek, med hvilken hon fördjupade sig
i, den konstnärliga klarhet med hvilken hon redan som barn
uppfattade alla naturens företeelser, hafva åt hennes
diktning, och dermed åt Englands litteratur, gifvit oöfverträffade
?!
landskapstaflor. Äfven de kulturbilder från engelska landtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
