Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.255
just en sådan skyddande ömhet, hvilken icke finner något för smått
att deråt egna sig, då det gäller den älskades lycka, vakade öfver
hennes egèt lif. Hennes man stod mellan henne och den yttre
verlden ; han befriade henne från många småbestyr, som kunnat störa
hennes arbetsro; så t. ex. skref han ofta hennes bref, hvilket, som
han leende brukade säga, hennes vänner voro honom allt utom
tacksamma för. Han jemnade så mycket som möjligt hennes dagliga lif,
på det hon skulle få egna sina krafter åt det verk hon ensam kunde
utföra, till välsignelse för sina medmenniskor.»
Det gick icke fort för Mr Lewes att besegra sin hustrus
misstro till sin förmåga af originalproduktion. Hon hade aldrig
skrifvit något i obunden stil, mer än en icke offentliggjord
skildring af en by. Men hans kärleks skarpblick behöfde inga
vittnesbörd, och på hans ifriga önskan skref hon och insände
till Blackwood magazine i slutet af 1856, under märket »George
Eliot» (nu för första gången synligt i litteraturen) -»The sad
fortunes of Mr. Amos Barton». Den lilla novellen kom ut i
Januari 1857, och följdes af de båda andra, som sedan
tillsammans med den nämnda utgåfvos under titeln »Scenes of clerical
life.» Mr. Black\vood’s första omdöme hade icke varit så
uppmuntrande; men han tog det snart tillbaka, och blef sedan George
Eliots oföränderlige gynnare och vän, och hans omdöme satte
hon ofantligt högt. »Han bedömmer böcker väl», sade hon, »ty
han bedömmer menniskor väl, icke blott emedan han har en
skarp uppfattning, utan framför allt emedan han upplyses af ett
hjerta på rätta stället.»
1858 gjorde George Eliot ånyo ett längre besök i Tyskland med
sin man, lärde personligen känna och värdera Strauss; vistades
några månader i München och sex veckor i Dresden, under »stilla
tillbedjan af Sixtinska madonnan», samt under flitiga studier.
Redan i Januari 1859 började Adam Bede offentliggöras i
Blackwood Magazine och väckte ett oerhördt uppseende. George
Eliots namn var redan förut ryktbart. »Hvem är han?» blef nu
en fråga på allas läppar, ty att det var en manlig författare,
derom voro nästan alla öfvertygade. Bland de många beundrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
