Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.280
från de bildade damerna i trakten. Lärarinnan, öfverlemnad
uteslutande åt sig sjelf och åt tvånget att behaga, i stället att
uppfostra sina okunniga elever kan föga uträtta*).
Med en varm önskan att hushållningssällskapets
uppoffringar och den nitiska lärarinnans bemödanden måtte
småningom krönas med den framgång de förtjena, lemnade vi väfskolan
för att besöka några arbetarbostäder.
Af de fyra eller fem hem, valda helt och hållet på måfå,
som vi besökte, voro de som tillhörde den jordbrukande
arbetaren utan fråga bäst hållna och trefligast. Bruksarbetarnes
bostäder voro inrymda i stora, kasernlika hus med kal och oskön
omgifning. Dock var en plan redan uppgjord till nya,
mindre bostäder för blott ett par familjer i hvarje byggnad med
tillhörande trädgårdstäppor — en plan hvaråt folket mycket
lärer gladt sig. De nuvarande arbetarhemmen utgjordes i
allmänhet af ett stort rum med kök, och voro försedda med den
bekanta värmeapparaten från Laxå. Veden betalades, dock
så ytterst lågt som 4 kr. 50 öre för stor famn.
Arbetarehustrun borde således känt sig manad att spara på bränslet,
men det synes vara en omöjlighet för svenska husmödrar på
landet. I det första hemmet vi besökte, med blott en enda
bränslebesparande eldstad åtgick näml. 10 famnar ved för året.
Hyra erlades äfven för bostaden, men hade i år blifvit nedsatt
*) Såsom exempel härpå kan anföras följande: I en af Vermlands
mindre städer hade denna samma lärarinna börjat en kurs. Elèverna
valde alla såsom här ramarbeten och virkningar i fula färger.
Väfsto-larne, som voro afsedda för de varaktiga och sköna arbeten lärarinnan
inhemtat hos Handarbetets Vänner stodo tomma. Då kom en dag ett
par unga systrar från en närbelägen herrgård in i väfsalen. De hade i
Stockholm och senast i London inhemtat den nya, renare smak, som
framkallat en reform af handarbetet, uppskattade genast värdet och
intresset af den gammalsvenska konstväfnaden. anmälde sig som élèver
och sutto följande dag i hvar sin väfstol. Exemplet verkade, och nu
ville alla väfva dessa handdukar, sängtäcken, gungstolstäcken och
borddukar m. m., hvilka man förut icke förstått sig på. Till julen hade de
båda systrarna prydt den vackra salen i sitt föräldrahem med de
ståtligaste gardiner af snårväfnad i sköna färger, och i bygden närmast
staden finnes numera åtminstone en och annan landtflicka, som kan utföra
en handduk med opphemtabård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
