Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
nmiVlandet» (undre landet) berget, och »hia» (heden). Från de
platta och sandiga, men stundom väl odlade elfstränderna, det
s. k. undlandet, resa sig långsträckta skögbeklädda höjder,
kallade »berget», brant uppstigande till ansenlig höjd. Här
vidtager derpå en högslätt med så jemn yta, att man från
clfven endast kan upptäcka de föremål, som befinna sig
närmast bergkammen, såsom en och annan enstaka stuga med
en åkerlapp eller potatistäppa, medan hela den öfriga verlden
deruppe gömmer sig likasom i ett ofantligt tomrum mellan
skogstopparne på bergskanten och den aflägsna horisonten.
Detta är hvad folket kallar »hia», en hed bebodd af
tor-pare och * bolagsfolk», lydande under större hemmansdelar
eller bruk och sågverk. Bortom heden vidtaga, osynliga för
oss, vilda skogssträckor, dit elfdalingärne skicka all sin boskap
på sommarbete under vård af gjætterjäntor, hvilka likasom i
Dalarne tillbringa hela den vackra årstiden på sätern. Dessa
och andra lärorika upplysningar erhöllo vi af en ända hittills
osynlig passagerare, hvilken plötsligt kom till synes sedan vi
till kaptenen aflemnat brefvet från vår beskyddare på Uddeholm.
Denne vår medresande, herr E. E., befanns vara den
förträffligaste kunskapare vi kunnat önska oss, full af denna lefvande
insigt om folk och natur, som endast den får, hvilken älskar
och lefver ibland dem. Det allra mesta af hvad jag om
Elfdalen har att meddela utöfver hvad jag sjelf sett och
upplefvat får derför tillskrifvas denne sakkunnige och vänlige
man, hvilken ej blott sjelf blef vår bäste ledare och vägvisare,
utan när han måste lemna oss ställde andra i sitt ställe. Dock
försummade jag icke att språka äfven med den gamla
ångbåtsjäntan och ekshäradsgubbarna om bord. De sade mig, att
så väl i nämnda socken som i grannsocknarna ännu finnas i
gamla hem bevarade ros-täckcn i granna mönster och färger,
ilätadc fransar, här kallade »facks», kring handkläden och
dukar, hvarjemte folkdrägten ännu begagnas af gamla perso-
Tidskr. för hemmet. 24:de årg. 5:te haft.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
