Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
gick omkring på kyrkogården, läste mekaniskt en inskrift
här och der, betraktade uppmärksamt en igelkott, som
vandrade fram utmed stenmuren, petade här och der med käppen
bort cn afblåst gren, som låg och skräpade på gången, och
återvände derefter till sin bänk igen. Framför syrenbersån,
der de eljest brukat sitta, stannade han ett ögonblick, men
gick ej in.
Det skymde redan på, då han anträdde hemfärden. Han
tog en längre väg för att slippa Storgatan. Då han gick öfver
torget øch fick se Stadskällaren, kom han i håg, att han ej
ätit någon middag. Men hans måltidstimme var länge sedan
förbi, och han var dessutom ej hungrig. Man hade börjat
hänga upp lyktor i stånden. Midtför ett af de starkast
upplysta mötte han sin värdinna och hennes syster och tog af sig
hatten för dem, men de besvarade ej helsningen, de kände
visst ej igen honom.
»Kors, jag tror det var Bergholm», sade frun, då han gått
förbi. »Hvad han såg gammal och maläten ut!»
Framför bokhandelsståndet tvangs han af en tillfällig
stockning i trafiken att göra halt. Han kastade en
frånvarande blick inåt ståndet: samma biblar, psalmböcker och
katekeser som vanligt, samma granna kolorerade träsnitt
föreställande de kungliga, Luther och Melanchton och Jesu heliga
hjerta, och på disken samma packor af öreskrifter för folket,
dessa enkla, trohjertade historier om Fortunatus och Genoveva
och Gustaf Vasas äfventyr i Dalarne, som funnits redan i
hans barndom och som utgjort hans allra första läsning på
det skönliterära området. Han började liknöjdt bläddra i
packen. Herre Gud, fans den der qvar än i dag! Den hade han
och Margret läst tillsammans stående på knä på hvar sin stol
i mormors vindskupa. Och den med! Melusina — och Karl
den tolfte i Bender — och sjelfve Lunkentus, gamle hederlige
Lunkentus! Han köpte en hel binge — de flesta kostade 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
