Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
i sitt företag», tilläggande efter en liten paxis: »Herre! Låt
den qvinna jag skall hemföra, blifva en hjelp för oss och göra
vårt lif mera gladt och fridfullt än hittills, och låt oss kunna
hjelpa henne framåt på hennes väg genom lifvet!» — »Men
mor», sade jag tvekande, då vi uppstodo från bönen för att gå
till sängs, — »jag visste aldrig, att. du plägade bedjä Gud om
hjelp att ordna våra hushållsangelägenheter.»
»Somliga menniskor», svarade hon allvarligt», »anse det som
en skymf mot den Högste att förmoda, det ban bryr sig oin
våra små bekymmer. Men kanske har Han sina tjensteandar
för dylika små angelägenheter i den högre verlden, liksom
Han har i denna. Jag vet ej; men Jet vet jag, att Han hör
allt, hvad jag beder Honom om». Mor var i sin gudsfruktan
så enkel och rättfram som ett barn.
Dagen derpå reste hon till staden, gick ombord på ett
Bremerfartyg och kom hem med — Karen. Hon var omkring
sexton år, fet och rund som en smörtjerna, med ljus hy
och blå ögon, hade håret uppsnodt i en löjlig liten rulle
midt uppe på hufvudet och bar en hvit kofta af bomullstyg,
kort grå yllekjol och klumpiga skor.
»Ilon kan icke tala ett ord engelska», sade mor halft
förfärad, »hon är norska. Agenten sade, att hon hade en
bedröflig historia, men hennes ärliga ansigte fängslade mig. Jag
tyckte mig höra en inre röst säga: »Tag den der!»
»Hon är en förrymd förbryterska, derom är intet
tvifvel», sade jag. »Det var kanske samma inre röst, lilla mor,
som förmådde dig att taga hit Blå-Peter från fattighuset,
hvilken sedan satte eld på vår lada. Emellertid skall jag nu
lära henne att tillaga vår aftonmåltid.»
Karen följde mig, stum och uppmärksam, från köket och
till matsalen, under det jag dukade bordet, rostade brödet,
stekte kyckling och kokade kaffet. Hon till bjöd sig icke att
röra vid något eller att hjelpa mig. Men följande morgon, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
