Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
hviskade hon ifrigt. »Annu ett ögonblick, Karen!» —och hon
sprang fram till den förvånade Hickan, slätade hennes ljusa
hår, knöt om den brokiga halsduken kring hennes hals, under
det jag skyndade in i rummet.
En groft bygd man, i norsk drägt och med ärliga blå ögon,
stod der väntande, och bredvid honom en lång, rak qvinna
med ett serdeles mildt och godt utseende. Båda voro mycket
upprörda och märkte knappast mig; deras ögon voro endast
riktade på dörren. Jag öppnade den. hörde mor med en
halfqväfd snyftning säga: »Gå in barn, Gud välsigne dig!»
och Karen kom in.
Hon stod ett ögonblick stilla, förstummad, med händerna
utsträckta af förvåning; sedan kom utropet: »O, mor, mor! —
ack, Jan!» — Det var den under åratal tillbakaträngda
kärleken och längtan, som nu bröt sig fram i ord.
Yi gingo ut och lemnade dem allena med hvarandra.
Mor och jag hade tillredt en liten fest för dem, med en
god, kraftig måltid till grundval, och sockrade kakor, blommor
och drufvor till prydnad.
Efter en stund förde vi dem ut till bords, men de åto
endast för att glädja oss. De voro för djupt rörda för att
njuta af så obetydliga fröjder. Efter måltiden gingo vi ut i
köket, och då den gamla modern såg elden, som var tänd för
dem på den främmande härden, sade hon några ord med låg
röst och de sjönko alla andaktsfullt på knä, under det hon
gjorde bön. Mor och jag knäböjde bredvid dem. Hvad gjorde
det, att orden voro på ett främmande tungomål? Vi förstodo
henne, och allas vår Fader hörde oss, der vi böjde knä, sida
vid sida.
— »Jag tror, kära lilla mor», sade jag, då vi kommo hem
denna afton, »att Gud hörde din bön den dagen, då du for
bort för att uppsöka din lilla vildfogel!»
— »Han hör mig alltid», gentog hon förtröstansfullt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
