Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Den sjuke ville att hon skulle fortsätta att skrifva, och
hom skref, men medan hon tecknade detta lif, fullt af ädel
utmärkelse, såg hon för sin inre syn landtkyrkan med den
fatitiga menigheten, som vägrat att bedja för sin husbonde,
och i hennes hjerta svällde ett bittert förakt för all mensklig
storhet.
Den sjukes krafter aftogo. Hans hustru ville att han
skulle taga nattvarden med sin familj och sina tjenare. Allt
var ordnadt. De närvarande snyftade. Presten skulle just
börja en bön då den sjuke med en nervös rörelse vinkade
sin dotter till sig. »Jag vill ha ett löfte — ett löfte!»
hviskade han. Det var löftet att dottern, som allena förstod
honom och kände hans bevekelsegrunder, ville fullborda hans
sjelfbiografi. Ett drag af häftig smärta for öfver dotterns
ansigte och hon bad honom att skjuta ifrån sig alla sådana
tankar nu då den heliga akten skulle börja. Men den sjuke
förklarade, att han icke hade någon ro förr än han finge
hennes löfte, och gjorde ett försök att fatta hennes hand.
Hon vände sig bort för att ej nödgas se dessa feberaktiga,
ängsligt bedjande ögon. »Jag kan inte!» nästan skrek hon
fram med skärande röst, drog häftigt undan sin hand och
lemnade hastigt rummet.
Den sjuke lät sin hand åter falla ned mot täcket.
Efterverldens dom hade redan nått honom. I detsamma ljödo
orden: »Jag fattig syndig menniska . .. .»
Då dottern mot qvällen åter inträdde i det nu tysta och
mörknande sjukrummet låg patienten med slutna ögon. I en
sekund fylldes åter hennes själ af hela den gamla
hängifvenheten. Hon hade gerna offrat sin återstående lefnad för att
kunna köpa sin fader några års ädlare, värdigare lif. Hon
tryckte en kyss på den vissnade handen, som hängde öfver
sängkanten, en slocknad, hopplös blick mötte hennes, och
ifrån bleknade läppar kom en hviskning så svag som ljudet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
