Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■259
sina bitande satirer öfver verlden, och oskulden skulle snart
med honom mista en väldig försvarare; Diderot,
encyklope-disternas hufvudman och materialismens främste store
förkunnare, hade för ett par är sedan slutat sin allt för mycket
tad-lade lefnad, och Rousseau, som ensam höjde sin röst mot
tidens öfverförfining och veklighet, skulle snart tystna. Men
hvad de sagt och gjort, genljöd nu som lifligast i allas
hjertan, och de glada förhoppningar om den allmänna oredans
afhjelpande, med hvilka folket följt Ludvig XYTI och
Marie-Antoinette på tronen, försvunno för hvarje dag. Sophie
Ger-mains föräldrar, Ambroise-Frauijois Germain och
Marie-Made-laine Gruguelu äro föga kända; man vet blott så mycket om
dem, att man kan förstå, att äfven i deras hein de nya,
revolutionära idéerna gynnades. Fadren var guldsmed och
tillhörde den frihetsäls kände bourgeoisien, som högeligen gillade
Turgots kloka reformförsök. När riksständerna 1789 för första
gången på 175 år sammankallades, var han med som
deputerad för staden Paris samt deltog i borgarståndets beslut att
bilda en nationalförsamling och gifva riket en ny författning.
Såsom medlem af konstituerande församlingen uppträdde han
ett par gånger på tribunen, första gången vid ett förslag
rörande diskontkontoret, dà hau förde köpmännens talan. Vidare
vet man ingenting med säkerhet om honom, utom att han en
tid var en af direktörerna för banken. Af några trvckta bref
O j
till Sophie ser man, att hon hade en syster. Detta är allt.
Man kan tycka det vara underligt, att ej Sophie Germain
kom att dragas med in i de farliga politiska strömhvirflarne,
som uppslukade så många af hennes bäst begåfvade
lauds-rnanninnor; men för sådana strider, som då utkämpades på
Paris’ gator och i folkförsamlingarne, tyckes hon aldrig hafva
haft lust, och det påstås till och med, att det var för att
slippa tänka på de allt mer och mer frambrytande
oroligheterna, som hon började sysselsätta sig med matematik. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
