Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
nämligen viljan. Men man bildar ej en karaktär genom blott
undervisning; ja, man kan vara en förträfflig undervisare och
ändå i det hela en dålig uppfostrare. Såsom uppfostrare,
säger Geijer, »kommer det mindre an på hvad man kan än hvad
man är, till hjerta och hufvud, och på beskaffenheten af hela
den verld, hvari ungdomen uppväxer.» Ingen lefver för sig
sjelf allena och ingen får derför bildas endast med afseende
på det egna väsendet. All mensklig bildning är
samhällsbildning och sker i och för samhället, från det enklaste, som
är hushållet, upp till staten. Men mellan samhället och dess
medlemmar råder en ständig vexelverkan; individerna
bestämma det hela och det hela bestämmer hvar och en.
Intrycket af detta hela, af den moraliska verld, hvari ungdomen
lefver, är det som bildar dess karaktär och bestämmer dess
seder. Det ges derför ingen annan metod att i dessa
afseenden väl uppfostra, än den att väl lefva, som make, fader,
medborgare. »Det gifves inga knep att bilda menniskor, men
första vilkoret är att sjelf vara det. Hvad man ej har kan
man ej ge, och hvad man vill meddela måste man först ega.» . . .
»En fallen nation söker förgäfves sin upprättelse i förbättrade
uppfostringsanstalter, om den ej begynner med att förbättra
sig sjelf; det uppfostrande slägtet före det som skall
uppfostras». Konsten att uppfostra är lika enkel som den är svår.
Konsten att undervisa är lätt, ehuru den kan fullkomnas med
tusen genvägar, som likväl intet uträtta utan den drift och
lefvande ande, som ensamt för till målet.
En antydan om huru Geijer tänker sig verkan af dessa
grundsatser på den mognare ungdomen, särskildt vid studium
af menniskoslägtets historia, förekommer i hans föreläsning
om historiens nytta.
Staternas författning, makt och skickelser må vexla, säger
han,* det enskilda menniskolifvet — de stora naturliga banden
* Om historiens nytta 1819, del. II, sid. 146—47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
