Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
mellan menniskor förblifva de samma . . . Familjelifvet är den
heliga och oskyldiga grund, den moderjord, ur hvilken staten
och den borgerliga odlingen uppspirat och ur hvilken de
ännu alltid suga sin naturkraft och näring. Lemnas vid studiet
af mensklighetens utveckling denna grund åsido, blir hela
historien öde — »ett blindt tumult af krafter, som förekomma
dubbelt förstörande, emedan man förlorat de bibehållande,
bevarande ur sigte.»
Det är sant, fortsätter han senare, »man hör i historien lika
litet som annorstädes gräset växa.» Men medvetandet om den
innerliga stilla förkofran, känslan af inre helsa, vill han också
icke att ungdomen skall lära ur historien. De skola medföra
■detta till henne hemifrån; endast så blir hon för dem lefvande.
Det fordras, säger han vidare, denna hemkänsla för att man
kan sägas på något sätt vara hemma äfven i historien. Känslan
af det välordnade lifvets hela oskuld, af naturens egen
rätthet och enfald fordras för att kunna förstå den konstiga
byggnad, som heter stat. »Det historiska intresset är intresset för
det menskliga i händelser och handligar; och för att ega det
fordras ingenting mindre än att vara menniska.»
Till afhandlingen om läroverksfrågan af 1839—44 hänvisa
i o o
vi alla, som vilja se hur Geijer reformerar sin uppfattning af
skola och undervisning allt medan han fasthåller och vidare
utvecklar de åsigter om uppfostran och karaktärsbildning som
vi här anfört. Starkare än någonsin betonar han också här
att lösningen af konflikten emellan beroende och frihet,
lag-iighet och frivillighet måste förberedas af uppfostraren.
Hemmet, församlingen, skolan, hänvisande på familjens,
kyrkans och statens samverkan för den enskildes utbildning,
kallar Geijer stationer i uppfostringsfrågan*. Sedda i stort,
eller, som han uttrycker det, »fogelvägen, så högt ifrån som
betraktarens vingar bära honom», te de sig såsom djupt och
* Läroverksfrågan 1844, del. III, sid. 244—45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
