Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
indirekt afgifvit ett sådant svar i sina protester vid 1829 års
riksdag mot de (af Richert?) framställda och af lagutskottet
tillstyrkta förslagen om lika arfsrätt och myndighet för
qvinnan; och det kan här vara på sin plats att gifva en
sammanfattning af dessa den konservativa Geijers yttranden.
I frågan om lika arfsrätt ogillar han, af respekt både
för den gamla lagen och det nya förslaget, de halfmesyrer
lagutskottet föreslagit. Han tänker icke ringa om förslagets
värde och den skicklighet, som derpå nedlagts; han anser det
jemförligt med "hvad andra länder frambragt af dylika arbeten,
och unnade det derför en skickligare motståndare än han sjelf
vore. Sitt motstånd grundar han främst derpå, att man ej
nöjt sig med att komplettera vår lagstiftning utan i stället
ändrat dess principer. Att styckevis upptaga nya principer
i vår gamla lag, vore som att sätta nya lappar på gammalt
kläde. Bättre då, om ändring skall ske, att göra den
konseqvent, hel, fullständig. Men om nu de nya principerna
innebära radikala omskapelser af vådlig beskaffenhet, blir den
partiella förändringen ännu betänkligare, och sådan ansåg
talaren den föreslagna förändringen af arfslagarne.
Utskottet hade förklarat sig anse rättvisans kraf i afseende
på lika arfsrätt för syster och bror vara så oemotsägligt, att
inga mindre olägenheter böra det uppväga. Häremot invänder
Geijer, att det vore föga konseqvent att i detta afseende anse
rättvisan oemotsäglig, men deremot fortfara att förneka samma
likalottande rättvisa i frågorna om qvinnans myndighet och
om hennes välde i huset, för att ej tala om hennes tillgång
till statens embeten eller om hennes inträde i
representationen. Vidare hemställer han huruvida den lika delningen
verkligen skulle innebära ett försvar af qvinnans naturliga
rättigheter, om den gjorde mannen, hvilken mensklig och gudomlig
lag ämnat till qvinnans stöd, mindre i stånd att försörja hustru
och göra sina barns uppfostran m. m. Han fruktar förslagets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
