- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondesjette årgången. 1884 /
70

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

först då att upphöra, när qvinnorna, gifta som ogifta, få
något att råda öfver, och i mån deraf befrias från den
förlamande misstanken, att den kunskap och erfarenhet, de
bo-sitta, komma vid valurnan att vara af ingen kraft eller
verkan. Intill dess tro vi, att den af Herr Borg ifrågasatta
förändringen af valrätten är, om ock i grunden rättvis och
ytterst ofarlig, praktiskt sedd, af ringa värde.

Under mer än tjugu år hafva ädla krafter varit i
rörelse för att utfinna en formel, hvarigenom också
mindretalet röstegare, genom s. k. minoritetsval skulle komma till
sin rätt.* När den formeln eller någon annan utväg i samma
syfte blifvit funnen och erkänd inom olika områden af vårt
medborgerliga lif, då skola vi, eller rättare våra liktänkande, ty
vi upplefva nog icke den tiden, med glädje se, att också
qvinnan får direkt deltaga i valet af dem, som hafva vården af våra
offentliga angelägenheter sig anförtrodd.

Delvis gäller för oss det sagda äfven den af Herr Borg
ifrågasatta lagförändringen, som skulle möjliggöra qvinnans
valbarhet till 2:dra kammaren, men på samma gång öppna
sig här nya svnpunkter. Att en sådan åtgärd visserligen
skulle vara formelt rättvis och stå i full konseqvens med
den grund, på hvilken vår konstitutionella författning hvilar,
är onekligt; men man frågar sig: hvarför då icke göra
qvinnan valbar till l:sta såväl som till 2:dra kammaren, till
landsting och till stadsfullmäktige m. m.

Svaren på dessa invändningar så väl som på frågan i
dess helhet utfälla på de mest olika sätt, äfven från deras sida,
hvilka ej affärda den med ett blott skämt. Så säger man
med rätta, att det är icke med massorna eller genom dem,
vare sig inom eller utom riksdagen, som qvinnan är kallad
att verka. Hon kunde med en och annan siffra höja partier-

* Gladstone nämner i sitt senaste reformtal minoritetsprincipens
till-lämpning som nära förestående.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1884/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free