Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
form är ringa eller intet fordrande, vållar dock härvid en
af-prutning. Sin största betydelse äger individualiteten inom den
fjerde arten, eller den som förenar begäret att älska och älskas
Emellertid har man att härvid taga ännu en annan
omständighet i betraktande. Se vi på den beundrande kärleken
något närmare, så inställer sig den frågan, hvad det egentligen
är, som jag hos den älskade beundrar. Svaret kan utfalla
olika i olika fall, men tvenne hufvudfall äro tänkbara.
Antingen kan man i den älskade se företrädesvis en representant
för det motsatta könets särskilta egenskaper öller en
representant för det mänskliga i allmänhet. I förra fallet är det
sådana egenskaper som mod, styrka o. dyl. som företrädesvis
qvinnan hos mannen söker, under det han hos henne
företrädesvis vill finna sådana egenskaper som kyskhet, huslighet,
mildhet m. m. korteligen allt, som man smickrande tilldelat
benämningen »qvinlighet». I det senare fallet spåra båda
bakom mannen och qvinnan företrädesvis människan. Analogt
kan förhållandet vara äfven vid den tredje arten: — den
galante riddaren vill i qvinnans genkärlek företrädesvis se
bekräftelse på sina manliga egenskaper, och ur denna synpunkt
skryter han med sina »eröfringar». — Koketten ser i männens
beundran en borgen för att hon är en sann qvinna. Men
äfven en allmänt mänsklig egenskap kan i detta fall vara det,
kring hvilket fåfängan företrädesvis spelar — oftare visserligen
hos mannen i följd af historiska förhållanden, men stundom
äfven hos det andra könet. — Att ändtligen äfven en liknande
skilnad förefinnes vid den fjärde arten af kärlek, är själffallet.
Högst i det förevarande afseendet står tydligen den art,
där de rent mänskliga ägenskaperna företrädesvis sökas. De
för hvart och ett af de båda könen i följd af historiska
förhållanden företrädesvis utmärkande ägenskaperna äro få och
röra blott en sida af personligheten. Denna personlighet i det
bela träder däremot först fram för den, som bakom mannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
