Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. * En öfverblick af arbetet på den svenska qvinnans framåtskridande. Af Esselde. (Med anledning af Fredrika-Bremer-förbundets stiftande.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvinnor lika viil som oirälse måtte sjelfva få råda öfver hjerta
och hand, och det bifall, hvarmed de sex år senare antogo
förslaget.
Vi kunna leda oss från den förordning, som 18Ö9 påbjöd
upprättandet af det första seminarium för folkskolelärarinnor
och till den, som 1870 öppnade universitetens lärosalar och
de flesta af dess lärdomsgrader för qvinnan pä samma vilkor
som för männen.
Vi kunna erinra oss de yrkesgrenar och befattningar, som
gjorts tillgängliga för qvinnan. Vi kunna slutligen jemföra
den medborgerliga ställning hon innehade under det gamla
representationssystemet med den, som det nva beskärt henne
genom att gifva henne lika rätt med mannen vid val till
kommunal-styrelse och landsting och dermed indirekt
deltagande i val till l:sta kammaren, och detta skall vara nog att
öfvertyga oss om huru jemnt och följdriktigt, om ock
långsamt, lagstiftningen fortskridit i riktning af allt större rättvisa
och allt större likställighet mellan könen.
Det skall också vara nog för att låta oss bevara i
tacksamt minne så väl de regenter, under hvilkas hägn arbetet
o 1 o
pågått som de män hvilka varit dess främste ledare. Att här
nämna ens flertalet vore omöjligt; men i minnet vilja vi
bevara dem alla, frän Richert till Louis de Geer och 1884 års
lagutskott; frän L. .f. Hierta och Svensén, till A. O.
Wallenberg och Oscar Stackelberg, samt de med honom samverkande
riksdagsmännen. Vi böra icke heller glömma de män, hvilka,
ehuru af sin öfvertygelse manade att bekämpa vissa punkter af
frågan, dock i andra afseenden gjort henne och oss goda tjenster;
såsom en af de förnämste bland dem ma här nämnas
motståndaren till giftorättens borttagande, Knut Olivecrona, hvilken
vi hafva att tacka lör Konstakademiens öppnande för qvinliga
elever, en fördel, som icke förunnats något annat lands qvinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
