Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. * En öfverblick af arbetet på den svenska qvinnans framåtskridande. Af Esselde. (Med anledning af Fredrika-Bremer-förbundets stiftande.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Nu en blick pà den andel, qvinnorna sjelfva tagit i arbetet
på sin frigörelse.
Spår af klagan öfver de fördomar, som hindrade hvarje
qvinnans sträfvan att i kunskap och bildning närma sig
mannens ståndpunkt förekomma redan hos våra första qvinliga
skriftställare pà 1700-talet, men tystna sedan under intrycket
af Fru Lenngrens qvicka persifflage. Den landsflyktige Torilds
lidelsefulla upprop om qvinnokönets höghet skar som ett
enstaka stridsrop igenom tystnaden, men väckte intet gensvar.
Ett bref, skrifvet till Anna Maria Lenngren af en lärare i
landsorten, och innehållande planen till ett fullständigt högre
läroverk för qvinlig ungdom — hvilket bref veterligen varit
utan all påföljd — är under århundradets tre första decennier det
enda spår af omtanke för qvinnans intellektuela utbildning, vi
kunnat upptäcka. Man kan nämligen ej dit hänföra några fa
enstaka exempel pä, att systrar, som uppfostrats tillsammans
med sina bröder, genom sina lärares intyg erhållit
studentdiplom utan att aflägga examen. Först pä 1830-talet smög
sig den frågan och andra, dermed beslägtade, fram i de
»Teckningar ur hvardagslifvet», hvilka snart buro Fredrika Bremer
och hennes fosterlands namn kring hela den bildade verlden;
och något senare fick den ett praktiskt uttryck i den Wallinska
flickskolans upprättande af Wallin och Anders Fryxell.
Ingen liar djupare än Fredrika Bremer känt de goda och
vackra sidorna af det svenska hvardagslifvet med alla dess
skiftningar af frid och strid, skämt och allvar, spelande öfver
kärlekens orubbliga grund; men ingen har heller bittrare
erfarit huru det lifvet, när det afstänges från helsosam
vexelverkan med öfriga lifsomräden, kan urarta och bli ett. fängelse,
der anden förhungrar och hjertat förtvinar eller förvildas. —
Hon var således väl rustad för sin uppgift. Bref från
framstående personer under 1838—40 visa, att i Stockholms
litterära kretsar frågan om qvinnans frigörelse ej sällan förekom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
