Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Vid Allfarväg. Dikter af A. U. Bååth. Anm. af Robinson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
18. Vid Allfarväg.
Dikter af A. U. Bååth. Stockholm, Jos. Seligmann & C:is förlag. 18S4.
När cn diktare en gång väl funnit vägen till vårt känslo-
o c o
och tankelif, så kan han sedan allt framgent räkna på ott
godt mottagande der — både under sina mulna och soliga
dagar. Hvarje lvriker af äkta slag återgifvet- tillvarons bilder,
icke i kraft af system eller föresatser, utan sådana de speglat
sig i hans egen hug. Ligger skymning eller töcken öfver en
speglande våg, så tyckas formerna som teckna sig deri tunga
och färgerna synas dystra. År vågen upprörd, då framskymta
föremålen, liksom vore de söndergångna eller ryckta ur sitt
sammanhang med andra föremål. Flyter deremot spegeln fri
och klar, så skänka oss i sin mån äfven de lätt gungande
spegelbilderna intrycken af frihet och klarhet.
För vänner af Bååths penna kan ej tvekan företinnas, att
ju mången dikt i föreliggande samling tillkommit under någon
af de två först antydda sinnesförfattningarna, och då vanligen
bär kännemärken däraf äfven i den mening, att formen ej
utfallit så fri eller så sjelfnödvändig, som förhållandet är med
till alla delar lyckade skaldestycken.
Sedan detta är sagdt, skyndar jag att tillägga, att ej ett
enda obetydligt stycke kan framvisas i samlingen- Der linnas
sådana, som tydligen bära på en erfarenhet, hvars fulla
meddelande vi skulle önskat — sedan vi bekommit en obestämd
del deraf; men der finnas inga, som lemna oss likgiltiga. Ty
Bååth upptager till skaldiskt återgifvande endast innehållsrika
motiv af oomtvistligt åskådlig natur. Och han sätter in bela
sin personliga kraft på hvarje uppgift. Han går aldrig, sä
att säga, på måfå till arbetet. Men det händer, att det
svårmod sjelfva ämnet, frammanat tynger äfven utförandet mer,
än önskvärdt varit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
