Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. * Kristendomen och qvinnofrågan. Af L. H. Å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
skåpet. Men ett sådant arbete skulle kräfva krafter och
utrymme, vida öfvcrstigande dem, som f. n. stå oss till buds, och
resultatet skulle kanske mindre väl lämpa sig för denna
tidskrift. Vi nödgas derföre inskränka oss till att ur några mer
allmänna synpunkter behandla ämnet. Våra satser få
derigenom måhända ofta utseende af obevisade påståenden. De
må dock få gälla åtminstone som uttalanden af en ståndpunkt
i frågan, den vi, om den motsäges, möjligen kunna få tillfälle
att närmare motivera.
Först och främst måste man då ihågkomma, att
qvinno-frågan är en social fråga, hvadan den ställning kristendomen
till henne intager väsentligen måste bestämmas af hans
ställning till sociala frågor i allmänhet. Det första, man dervid
har att anmärka, är, att den kristna religionen ej till dessa
frågor intager någon bestämd ställning, i den bemärkelsen, att
den ålade sina anhängare att såsom sådana göra propaganda
för samhällets omgestaltning i den ena eller andra riktningen.
Kristendomen är en religion, ej ett politiskt parti. Detta
uttalar den så, att den helt enkelt ålägger sina anhängare att
vara den bestående ordningen underdånige. Att mot denna
pligt korresponerar en rätt att yrka en bättre, är härmed ej
nekadt. Men andan och riktningen, hvari denna förändring
skall gå, rör ej omedelbart kristendomen såsom sådan. Det
är en profan sak, helgad som hvarje annan sådan, deraf att
allt hvad den kristne gör, det skall han göra i Jesu namn,
men icke så att den derföre upphör att vara profan eller till
sitt innehåll omedelbart bestämmas af kristendomen. En
kristen kan vara monarkist eller republikan, konservativ eller
liberal, liberalist eller socialist, alldeles oberoende af sin
karakter af att vara kristen. Det senare rör hans inre menniska
och utöfvar omedelbart intet inflytande, på huru hans åsigter
om samhällets yttre gestalt och form äro beskaffade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
