Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Litteratur - »Den Qvinliga elementarundervisningen i Frankrike». Reseberättelse af fil. doktor Ellen Fries. Anm. af A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
görclser än i besvarande af enstaka frågor; examina och
prof-skrifningar spela i alla läroämnen en betydande rol.
Förf. har tydligen känt sig intagen af beundran för den
snabbhet i uppfattning, den lätthet att uttrycka sig muntligen
och skriftligen, som genom denna metod utvecklats hos de unga
fransyskorna, hvilka dessutom redan al’ naturen hafva större
rörlighet i tanken än vi tröga nordbor. Enligt hennes
beskrifning gränsar flickornas färdighet i kartritning och
hufvudräk-ning hardt när till det otroliga. Deremot anser hon ej
omöjligt, att den omtalade metoden, i synnerhet på lägre
stadier, medför någon fara för ytlighet och att vi i Sverige
grundligare reda våra lärjungars begrepp. De franska pedagogerna
hafva ock sjelfva börjat draga metodens ofelbarhet i
tvifvelsmål och på flera ställen i de lägre klasserna närmat sig
frågometoden. Olägenheterna af den förra minskas emellertid i
Frankrike ej obetydligt genom att de flesta lärjungar läsa öfver
sina lexor i skolan och dervid få hjelp och alla nödiga
förklaringar af repetitriser, hvilka i grund och botten behöfva ega
nästan större pedagogisk skicklighet än lektionsgifvaren.
Förfrs slutliga omdöme om resultatet af de olika
metoderna tillåter jag mig anföra med hennes egna ord: »Skall en
metods förträfflighet bedömas efter kunskapsresultalet vid
skojans slut, så skulle den franska stå framom, ty säkerligen kunna
de franska flickorna, då de sluta sin skola, mera än hvad våra
kunna. Vidare uttrycka de sig bättre muntligt och skriftligt,
än hvad våra flickor göra, samt hafva större arbetsförmåga.
A andra sidan skulle jag anse möjligt, att det hos våra
llickor finnes mera förmåga till framtida utveckling.»
Sn o
Fröken Fries är, som sagdt, öfvertygad om att fransyskorna
ega större arbetsförmåga än vi. Ehuru man i Frankrike tyckes
utkräfva mer arbete af lärjungarne än hos oss, hörde hon
sällan någon klagan öfver öfveransträngning. Hon frågar sig,
huruvida deras öfverlägsenhet i detta hänseende kan bero på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
