Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Litteratur - »Den Qvinliga elementarundervisningen i Frankrike». Reseberättelse af fil. doktor Ellen Fries. Anm. af A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Arbetet börjar med en historik af den franska
elementarundervisningens utveckling allt ifrån de bigotta klosterskolorna
till de nyaste, genom lagen af 1880 inrättade statsskolorna,
från hvilka, af politiska skäl, all religionsundervisning blifvit
utesluten. Läsaren får en liflig föreställning om de häftiga
strider, som angående den nya institutionen utkämpats i
deputerade-kammaren, der å ena sidan Camille Sée yrkade på
förhöjd qvinnobilclning på grund af sådana missförhållanden
som: ».....okunnig gifter sig qvinnan med en kunnig man
. . . han tillhör nittonde århundradet, hon det sjuttonde.....»
och det från högerns bänkar svarades: »Kom ihåg, de kristna
qvinnorna hafva gjort af Frankrike verldens första nation;
edra fritänkare skola göra den till den sista.» Krafvet på
nya, verkliga bildningsanstalter var dock allt för mäktigt för
att ej ett lagförslag, hvilket innebar så stora framsteg som det
framlagda, skulle blifva antaget i trots af sina brister och
ömtåliga punkter. Motståndet mot de nya skolorna från
allmänhetens sida har äfven redan i betydlig mån minskats, och för
hvarje ny terminhar antalet af inträdessökande lärjungar hastigt
vuxit.
Förf. lemnar derefter en öfverskådlig utredning af
skolornas organisation, materiela utstyrsel och inre ordning, om
klassindelning, terminslängd, kurser m. m. Men som jag är
förvissad om att de flesta lärarinnor sjelfva taga närmare
kännedom om arbetet, och dylika frågor äro af mindre intresse för
utom skolan stående personer, så förbigår jag alla dessa
pedagogiska detaljer. Med afseende på undervisningsmetoden
framträder, såsom var att vänta, stor olikhet mot hvad som hos
oss är brukligt. Lektionerna hafva till öfvervägande delen form
af föredrag; läroböckerna äro nästan helt och hållet ersatta af
anteckningar, i hvilkas snabba nedskrifvande lärjungarne redan
från tidigaste barndomen förvärfva en öfverraskande färdighet;
uppläsandet af lexor består snarare i sammanhängande redo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
