Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. * Till Fredrika-Bremer-Förbundet. Bref från Kristiania
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
hustrun bör råda öfver sin förmögenhet och lagen lemna i
o o
hennes fria skön, i hvilken utsträckning hon vill öfverlemna
den åt mannen att förvalta. 4:o) hustrun bör vara myndig
ehvad bestämmelse som än må råda i afseende på
egendomsförhållandet.
Det tredje mötet var ett diskussionsmöte sammankalladt
af Berner, med Hagerups satser som öfverläggningsämne.
Efter en debatt mellan de båda herrarne och fröken Gina
Krog reste sig i den talrika samlingen en dam och begärde
ordet i anledning af Hagerups fruktan att egendomsskilnad
skulle försvaga krediten. Hon menade att motsatsen skulle
inträffa. Hon kände väl till arbetarebefolkningen och hade
ofta, innan ännu frågan om hustruns eganderätt kommit på
dagordningen, hört köpmän säga att det vore önskligt att
hustrun hade eganderätt; att de med långt större trygghet
kunde ge hustrurna kredit än männen; ty de hade otaliga
exempel på att hustrurna icke »gifva sig» förr än de betalt
sin skuld, hvaremot männen vore slappa och likgiltiga med
betalningen. Hon berättade om ett arbetarhem der hustrun
var kraftig och arbetsam och godt hade kunnat reda sig
ensam, medan mannen, ehuru skicklig arbetare, förfallit i
dryckenskap. Han plägade visa hustrun sin veckolön hvar
lördagsafton, sägande: du får ingenting! och derpå gå på
krogen och dricka upp det hvaraf hustru och barn skulle lefvat.
— Historien slöt som alla sådana med skildringen af det
»sor-teste armod».
Talarinnan slutade med att förklara, att om man ännu
förnekade hustrun eganderätt, så var det emedan man ej
förstod rättvisan och fördelarne deraf; det norska folket var »et
sentænkt folk», och behöfde tid, men då nu till och med
bland arbetarne vaknat en känsla af att detta var en god
och riktig sak så gälde det att hålla ut och »ikke give
tabt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
