Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Riksdagen och Flickskolan. Några förklaringar till Dr G. Sjöbergs i bilagan framlagda genmäle. Af Esselde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Vi hoppas, att den lilla striden, hvilken af d:r S. fått
den mera storslagna benämningen »härnadståget», skall gagna
bådas vår sak utan att lemna några sårande minnen, och
ehuru vi sjelfva härmed hafva sagt vårt sista ord i saken,
önska vi, att den vigtiga frågan om lärarekrafternas ordnande
i våra flickskolor måtte af sakkunniga och opartiska qvinnor
och män ytterligare utredas.
Esseide.
D:r G. Sjöbergs petition lyder som följer:
>Genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 29 Maj
1874 förordnas, att lärare vid privat läroverk under vissa vilkor må vid
befordran till lärareplats vid de allmänna läroverken ega att för
framtida lönetur räkna sig till godo den tid han tjenstgjort vid enskild
skola, äfvensom att föreståndare för enskildt läroverk, som önskar
bereda läroverkets lärare förmånen af nämnda lönetursberäkning, må till
Eders Kungl. Maj:t inkomma med underd. ansökan derom.
Hittills har denna förmån endast kommit privata läroverk för
manlig ungdom till godo. Men de qvinliga läroverken, i synnerhet de
högre och fullständiga, äro i lika stort behof af denna rättighet. Blott
i den händelse, att en skola kan bereda sina lärare lönetursberäkning,
blir det henne möjligt erhålla kompetenta lärare med fast anställning.
Ty då staten erbjuder sina vikarier och extra lärare denna förmån, vill
naturligen ingen, som ännu har någon utsigt att kunna erhålla dylik
vikarie- eller extra-lärare-plats, inträda i flickskolans tjenst, för att der,
så att säga, skänka bort sina arbetsår. Den svenska flickskolan har af
denna anledning ända till denna dag — om man undantager några
skolföreståndare, fvra eller fem i hela vårt land — måst nöja sig med
blott iimlärare. Många bland dessa egna visserligen, af kärlek till
flickskolans uppgift, denna skola ett troget och intresseradt arbete; men
detta medgifvet, är det likväl uppenbart, att mängden af kommande
och gående timlärare måste verka störande på skolarbetets lugna gång,
att flertalet bland dessa lärare hvarken kan eller vill egna sitt
tillfälliga arbete inom flickskolan tillräcklig tid eller tillräckligt intresse, och
att det under sådana förhållanden måste öfverstiga en vanlig
skolföreståndares förmåga att bland lärarne åstadkomma den samverkan och
den öfverensstämmelse i kunskapsfordringar och disciplinarisk
behandling, utan hvilka en läroanstalt icke kan verka såsom ett organiskt
helt.
Nu är det visserligen sant, att de qvinliga läroverken både kunna
och böra använda qvinliga lärare. Derigenom minskas de nämnda
olägenheterna, men de upphäfvas icke. I de högre och högsta
klasserna, i hvilka lärarinnor endast undantagsvis kanna användas, är
flickskolan för närvarande hänvisad allenast till iimlärare, med alla de
olägenheter, som här förut äro anförda. Det är för öfrigt mer än en blott
förmodan, att den i vårt land synnerligen långt utsträckta användningen
af qvinliga lärare — icke alltid till undervisningens gagn — just beror
på omöjligheten att erhålla fast anstälde manlige lärare. I Tysklands
flickskolor råder en helt annan proportion mellan manliga och qvinliga
lärare än hos oss. Man kan icke värja sig för den tanken, att denna olik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
