Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Riksdagen och Flickskolan. Några förklaringar till Dr G. Sjöbergs i bilagan framlagda genmäle. Af Esselde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
het på det närmaste sammanhänger med det ogynsamma förhållande inom
den svenska flickskolan, som hår blifvit vidrördt. ’)
Det torde slutligen icke heller böra lemnas oanmärkt, att det
under närvarande förhållanden endast är en lycklig slump, om en högre
flickskola af de många timlärarnes strödda lediga timmar kan lyckas
hopfoga en hjelplig arbetsordning. Det har mer än en gång velat se
omöjligt ut.
Ekonomiska hänsyn förbjuda en flickskola, det är sant. att
använda uteslutande fast anstälda manliga lärare, äfven om de kunde
erhållas: undervisningen blir nämligen derigenom något dyrare än om
timlärare begagnas. Men för anställning af en, två eller tre fasta lärare
skulle troligen en fullständig flickskolas ekonomi icke lägga hinder i
vägen, och dermed vore åtminstone möjligheten garanterad att kunna
uppgöra en antaglig arbetsordning och derjemte en utsigt gifven att
åvägabringa nödig samverkan vid undervisningen genom tillvaron af en
kärna, kring hvilken de få timlärarne kunde sluta sig.
Det är emellertid icke först nu som behofvet för en välordnad
flickskola att ega fast anstälda manliga lärare hos oss uttalas, och icke
ens första gången som denna fråga underställes Eders Kungl. Hajits
nådiga pröfning. Den kommision, som den 7 December 1866 i nåder
tillsattes för behandling af frågor rörande ordnandet af undervisningen för
qvinlig ungdom, förklarade det vara nödvändigt, att vid »högre
fullständig flickskola» anstäldes ej blott särskild rektor, utan äfven tvenne
ordinarie lärare, hvilka, liksom den förre, borde hafva aflagt prof
motsvarande dem, som erfordras för behörighet till lektorsbefattning vid de
allmänna läroverken.
Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1873 års riksdag
angående inrättandet af elementarskolor för qvinlig ungdom var — i
öfverensstämmelse med nämnda kommisions utlåtande — bygd på
grundsatsen att vid sådana skolor borde anställas icke blott lärarinnor och
timlärare, utan äfven ordinarie lärare. Och i nådiga propositionen till
1874 års riksdag angående understöd åt elementarskolor för flickor
föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen bland annat, att vid sådan skola
an-stäld lärare, hvilken fullgjort vilkoren för att kunna utnämnas till
lektor eller adjunkt vid statens elementarläroverk, må, i händelse han
vinner ordinarie anställning vid ett sådant, för uppflyttning i högre
lönegrad der tillgodoräkna sig sin tjenstgöring vid af staten understödd
elementarskola för flickor. Denna senare proposition lyckades visserligen
icke, lika litet, som den föregående, vinna riksdagens bifall; men mot
denna punkt 1 den nådiga propositionen framstäldes ingen anmärkning,
hvarken i riksdagens utskott eller kamrar, hvarför riksdagen, åtminstone
genom sin tystnad, må synas hafva erkänt det berättigade i Eders Kungl,
Maj:ts här anförda hemställan.
Om sålunda det behof, som framkallat förevarande underdåniga
ansökan, icke blott inom flickskolan sjelf uuder hennes dagliga gerning
blifvit konstateradt, utan äfven blifvit offentligen erkändt, så vågar
undertecknad härmed, och med hänvisning till åtföljande bilagor,
förtröstansfullt i djupaste underdånighet anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte
tillerkänna lärare vid Lyceum för flickor i Stockholm den
lönetursberäkning, som nådiga kungörelsen af den 29 Maj 1874 medgifver lärare
vid enskildt läroverk, eller, — i händelse denna kungörelse icke skulle
afse enskildta läroverk för flickor —
’) Här kursiveradt och i 2:dra häftet, sid. 84, af denna tidskrift
anfördt af Esseide.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
