- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugosjunde och sista årgången. 1885 /
251

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Litteratur - Skönlitteratur - »Billeder fra Midnatsolens land», af Magdalena Thoresen, anm. af Ellen Key

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-251

visserligen inom den flock af norske diktare, som från början
varit de på friheten troende, men hon har under sitt lifs
skiftande öden varit så stäld, att hon behöft outtömliga
rikedomar af sanningskärlek, osjelfviskhet, sympati och idealitet
för att kunna, som hon gjort, ej blott bevara utan alltjemt
utveckla sin tro på friheten. Såväl hennes personliga
erfarenheter som hennes allmänna iakttagelser hafva emellertid endast
gifvit en fastare grund åt denna tro, hvilken nu mera en hvar
känner såsom sjelfva djupet i hennes författaregendomlighet.

Men denna har ett annat bestämmande drag, som
skenbart skulle kunna sägas stå i motsägelse till det förra.

O o

Man har inordnat Magdalene Thoresen bland
folklifs-skildrarne. Och hvad ämnena i hennes icke dramatiska arbeten
angår, så tillhöra de flesta verkligen folklifvet. Mon det har
icke egentligen varit folklifvet sådant det är, som vunnit
hennes intresse, utan orsakerna till, att det nu är sådant.
Hennes fantasi och hennes hjerta hafva sökt tränga in i de
vilkor och förhållanden, som danat dessa folklifstyper: och
hon har derunder stannat vid naturens inflytande i främsta
rummet. I intet europeiskt land ger naturen ett starkare
intryck af att vara menniskans allrådande herre än i Norge, och
Magdalene Thoresen fick, genom att ej ha tillbragt sin egen
uppväxttid i landet, detta intryck mera omedelbart, än ett af
landets egna barn. Långt innan ett ord nått henne om den
nya litterära skolan i Frankrike, genom hvilken en förklaring
uppställes rörande omgifningens och tidsålderns betydelse för
folklynnet och den ur detta härflytande konsten, hade
Magdalene Thoresen genom egen iakttagelse och sjelfständigt
eftersinnande insett: att naturen och det af naturen beroende
arbetet ega tillsammans första bestämningsrätten öfver ett folks
skaplynne, och att ingen, som vill förstå ett folks väsen och
lidelser, får förbise naturens inflytande på båda. Först efter naturens
och arbetets bestämningar komma statsreligionens, samfunds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1885/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free