Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Litteratur - Skönlitteratur - »Billeder fra Midnatsolens land», af Magdalena Thoresen, anm. af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-252
skickets och lagarnes, öfven de till större delen ofrivilliga
inflytelser. Men, frågade hon sig, sedan denna tanke för henne
blifvit ovedersäglig, hvadan kommer det, att, trots naturens
mäktiga tryck, är det dock något i menniskan, som
undandrager sig naturens omdaningsförsök, något starkare än den
yttre naturen, något som sträfvar efter själfhäfdelse, efter
befrielse undan nödvändighetens lag? Hon såg, att inga
förhållanden, äfven de mest nedtyngande, kunde hindra att i
spåren af det öfver naturen gång efter annan segrande arbetet
kom odlingen-, hon såg skönhetssinnet få uttryck, om också
blott i drägtens färgprakt eller i ansandet af en blomma; hon
såg hjertat vidgas af en oegennyttig kärlek; samvetet qvida
under en för andra okänd missgerning; andakten t-yra sin led
öfver brusande fjordar till kyrkan, der den trodde sig närmare
sitt föremål. Med ett ord: hon hade öfverallt sett
bundenheten inom naturens och tidens begränsning och öfverallt
sträfvan utöfver denna; hade uppdagat nödvändigheten och
friheten, det tidligas och det evigas dubbla prägel på den
ändliga varelsen. Och denna dubbelsidiga erfarenhet har varit
den bestämmande för hela Magdalene Thoresens produktion.
Genom att den kommit till henne i första hand, ej förmedelst
andras erfarenheter, gifver den sig ock i hennes vittra arbeten
uttryck af sällspord kraft, och genom att här de två
hufvudmomenten i tanken tillhöra hvarandra motsatta lifsåskådningar
hvilka för henne under personlig kamp uppenbarat sig som
hvardera innehållande en sida af sanningen, har bon ett
personligt förhållande såväl till den realistiska skolan, med dess
betonande af relativitets- och lagbegreppet, som till den
idealistiska med betonande af frihets- och odödlighetsbegreppet. Hon
liar, lika litet som någon annan i vår tid, åstadkommit en objektiv
försoning mellan de båda åskådningarne. Men hon fasthåller
båda dessa, sins emellan icke begreppsmessigt förbundna,
erfarenheter som delar af det bela, till hvilket menskligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
