Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Litteratur - Skönlitteratur - »Billeder fra Midnatsolens land», af Magdalena Thoresen, anm. af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-256
hos sin bödel, köpmannen. Det område i lifvet, der på en
gång det fatalistiska och frihetskrafvet starkast te sig, är det
erotiska, och Finnmarkserotiken har mer än någon annan, till
följd af naturinflytelserna och de många egendomliga
race-förhållandena, denna dubbla prägel. Här uppe har, enligt
författarinnans uttryck, samlats asa många ödets vraks, till
Vårdö hafva så många förbrytare af olika slag blifvit förda —
och när man kommit deras historia på spåren, har det ofta
visat sig att »romantiken väft sitt mönster i den gröfsta ränning.»
ö 0 0
Här var t. ex. en fruktbar jordmån för trolldomsprocesserna
och med dessa är af vår episke skildrare sammanflätad
berättelsen om en ung, skön qvinna, Cille Parsberg, som hade
ingifvit och sjelf besvarade en så stark kärlek, att den förde
henne till bålet anklagad för trolldom. Iiär förekommer också
en annan, vår tid mera närstående skildring af vansinnet, som
dessa bygder alstrar under en kamp för tillvaron, der det
icke blott gäller kroppens, utan äfven förnuftets räddning,
under »Mørkctidens» fasor och ljustidens ncrvskakande
upphetsning, ett lif mellan ytterligheter, hvilket sliter på krafterna
t. o. m. under lyckliga förhållanden, och som för de icke
lyckliga, helst de ömtäliga naturerna, blir en enda
lidandeshistoria. Denna slutar ofta så, som den Magdalene Thoresen
7 O
utförligt meddelar oss om »den gale Kommendant på
Vardö-hus», som först blef mjeltsjuk af den naturens och hjertats
ensamhet i hvilken han lefde, och som, sedan pligten bjudit
honom skiljas från den qvinna af hvilken han fått några
hemkänslans stunder, blef sinnessjuk och med en kula gjorde slut
på sina qval. Han var den känsligaste af de många offren
för ensamheten och »Mørketiden» bland
fästningskommendanterna; en annan med mera lugn natur räddade sig ur den
dödande enformighetens fasor genom kroppsarbete, såsom
fästningens — skomakare. Mellan de båda sålunda angifna
ytterligheterna hafva i olika lynnen och öden polartraktens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
