Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 46. Helen Jackson, skald och regeringsombud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
11
Det var, såsom redan nämndes, ander inflytandet af sin sorg
som Helen skref sitt första poem, »Lifted over», hvilket,
under-tecknadt »Marah», infördes i första numret af »The Nation»,
hvilken utgafs af en hennes vän. Först senare började hon
på allvar studera stil och komposition, utbytte kritik vänner
emellan, vågade utsända ytterligare några poetiska försök samt
började derefter egna sig ät prosastudier.
Genom samma tidning, äfvensom i nagra andra, publicerade
hon nu reseskizzer, kritiker samt ett och annat poem under
sitt eget namn. 1 »the Nation» förblef hon, så länge hon lefde,
en flitig medarbetare och skref inalles för densamma 370
artiklar. Hennes vanliga signatur var H. H.
Väl utkommen på det literära arbetsfältet kastade hon
sig med ett barns förtjusning öfver sina uppgifter. Hon
misstrodde sig sjelf, var i böljan tveksam vid hvarje nytt företagi
men på samma gång ifrig att försöka sig på allt; och var
blott första steget taget, så vek hvarje fruktan. Med
föltjusning och förvåning mottog hon meddelandet, att författare ville
skicka henne sina skrifter att anmälas och tyckte härmed en
ny verld öppna sig för henne.
Hon skref lätt och fort, helst med blyertspennan, som allena
kunde hålla takten med hennes snabba tankegång. Men med
all denna lätthet var hon villig att granska och rätta lika
skarpt och noggrant, som hon granskade andras skrifter.
Betecknande är huru hon genom en vän insände till
redaktören af »the Atlantic» ett poem kalladt »The Coronation»,
för hvilket hon — klok i affärer som hon var — begärde ett
för en nybörjare temligen högt honorar. Redaktören läste genast
manuskriptet. »Det är ett bra poem» sade han, läste så om det,
förklarade det vara ett »förb—dt bra poem», tog det och in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
