Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 50. Sedlighetsfrågan inom den nordiska skönlitteraturen 1885 - 1. »Det flager i Byen och i Havnen», af Björnstjerne Björnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-292
50. Sedlighetsfrågan inom den nordiska
skönliteratur 1885.
1. Det flager i Byexi og i Havnen af Björnstjerne Björnson.
2. Hur man gör godt. Skådespel i 4 akter af A. Ch. Edgren.
3. Kärlek. Skådespel i 3 akter af Bärgtora.
1.
Af diktverk inom den skandinaviska bokverlden, hvilka
under sistlidet år sysselsatt sig med sedliga spörjsmål, ställa
sig Björnsons »Det flager» och Fru Edgrens »Hur man gör
födt» i främsta ledet, och vilja vi här kasta en återblick på
essa båda arbeten och de intryck de gjort.
Det löfte vi, såsom nämdes i början af denna årgång,
mottagit af en ung akademiker om en anmälan af Björnsons
märkliga arbete återtogs, hvarför tidskriften icke haft något
omnämnande af detsamma. Det ämne, Björnson der behandlar
är dels pligten oeh möjligheten att genom uppfostran utplåna
det, genom många generationer inom en slägt fortlöpande
arfvet af öfverhandtagande sinliga drifter, dels flickskolans
andel i denna uppgift genom bibringande af kunskap om
menniskokroppen, samt genom att ersätta hemlighetsmakeriet
i allt hvad som rör de sexuella förhållandena, med ett öppet
meddelande i ämnet med de vuxna flickorna. Detta, jemte
uppvisandet af huru cn sådan uppfostran, äfven när den icke
förmår rädda för fall, dock ger vilja och kraft till upprättelse,
utgör kärnan i Björnsons bok.
Samma ämne, som här behandlas med diktarens djerfva
frihet, har Tidskrift för Hemmet sista årgången upptagit
från annat håll medelst en granskning af Fr. N. Becns »En
moders Gjerning». Grundskillnaden i ämnets behandling
ligger deri, att Björnson förlägger den påyrkade reformen till
skolan, medan Fr. Bech med rätta hänvisar den ömtåligaste
delen deraf till hemmet och modern. För tredje gången
framstäldes frågan vid sommarens skolmöte i Kristiania, der fröken
Zahle belyste den i ett föredrag af lika mycken finhet som
klokhet. Nämna vi dertill en svensk bok, till hvars få
förtjenster hör upptagandet af samma fråga med särskild tillämp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
