Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GaoimtU votensiflpGg ratianafem*
sländighet, utan han gifver oss af sitt eget väsende, sin gfr»
da son i vei Iden, för att till sin fria lydnad återföra den
från hans hud affallna menniskan. Detta är den andra
skapelsen , det nya och största undret. Men kan det abstrakta
tänkandet icke framtränga till det individuella lifvet, så kan det
ännu mindre fatta denna Guds högsta handling af kärlek*
Dertill fordras det uppenbarade ordet såsom det yttre, och
såsom det inre (Jen hjertats ödmjuka längtan, och det viljans
renade sträfvands att tillegna sig ordets innehåll, som i sig
sjelf blott är en ny gudomlig nåd och följaktligen ett nytt
under.
% *
. Men kristendomen får ej blifva en död auktoritetstro:
dennas nedslående var rationalismens uppgift, och ett tvifvel
måste derföre finnap så länge det gifves en auktoritet. T
vertoja måste således kristendomens innehåll begripas*). Men
då, såsom vi förut sagt, det tomma tänkandet aldsig kan
komma till att postulera den, måste spekulationen här ställa
sjg inom det historiskt gifna och börja med att antaga
sanningen %af hvad den vill bevisa. Förgäfves skall man söka
bevisa denna metods brist på vetenskaplighet. Huru göra vi oss
ej lustiga öfver vissa gamla filologers försök att konstruera
ett urspråk T ur hvilket man skulle kunna härleda alla de
verkliga språken? Föga högre aktning bafva vi för det si-,
sta seklets statsrättsliga bemödanden att förklara statens
utveckling ur ett naturtillstånd som aldrig funnits* Detta var
en vetenskaplig rationalism, som uppfyllt sin bestämmelse och
fått sin dom. Vi vilja ej tala om den Schellingska
naturfilosofien. Men om nu både naturvetenskaper, språkforskning
och historia/ med de vidgade utsigter som en spekulativ, upp-
. ställning gifvit dem, dock finna sig föranlåtna att utgå från
det konkret gifna, hvarför skulle vetenskapen om Gud och
hans skapelse ej få utgå från det historiskt gifna? Och om
den närvarande forskningens historiska metod gjort oss billi-
*) Vi måste här erinra oss, att om förnuftet ej kan gifva sig sjelft
en uppenharelse, så kan det dock tillegna sig den ofvanifrån gifna; ty
hvad som är öfver är ej derföre emot förnuftet, emedan, för att
liyttja Geijers ord, ”denna uppenbarelse är förnuftets egen helsa och
den praktiska fyllnaden af all förnuftskunskap.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
