Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gare och erkänsammare ’ mot forntidens forskning och lärt oss
att med vördaad bedömma andrä tiders författare, äfven der
vi ännu ej funnit träden till deras systemer; — om t. ex. den
nyare historiska forskningen ånyo lärt sig att ära en Hero*
’ döt, en Megasthenefe; om störa vetenskapsmän i våra dagar
ånyo genomforska Leibnitzs, Swedenborgs, Newtons verk
oeh dfcri ännu finna något stort och nytt: — är det då ej
tid att egna en mångdubblad vördnad och en i hög grad
skärpt’ uppmärksamhet åt die heliga urkunder, hviika så mån-»
ga mdjioöer enstämmigt, och med full tillfredsställelse för sitt
förnuft, erkäiit för Guds: uppenbarade sanning?
- Vi halva ansett oss uppfordrade till dessa påminnelser,
«medan den populära bildningen i Sverige, dit den stora
europeiska odlingens resultater blott långsamt hinna, ännu i
allmänhet står på den punkt att den anser kristendomen i det
hela Såsom oförenlig med en högre intellektuell kultur, och
på sin höjd anser ett och annat af dess praktiska momenter
värdt’ att fasthållas; Efter detta åskådningssätt kan Christus
aldrig blifva något mer än det moraliska idealet, och
försoningen genom honom ingenting mer än sinnets omfattande af
hans menskliga fuftkomlighet. Vi återfinna också i
närvarande föreläsningar till en stor del detta samma åskådningssätt,
som kastar öfver bord aNt hvad det ej genast lyckas att .
genom en begreppsanalys förklara, i stället att med ihärdig
flit undersöka Jmru det blifvit förstådt af generationer som
fefvat före oss^ och i andra förhållanden än vi. Huru
abstrakt och sväfvande är ej t. ex. Hr Ignells framställning al
Guds person och af Treenigheten. Han åtnöjer sig att med
Schléiermacher förklara ätt Gud är kärleken, såsom ett
inbegrepp af alla öfriga gudomliga egenskaper. Men dessa
e-genskapers inbördes förhållande, helighetens nödvändighet för
kärlekens väsende, rättfärdighetens förhållande till nåden, allt
dätta lemnar han derhän. Vi medgifva honom att
menni-skan ej adequat kan känna Gud, men hon har doek ett
o-afvisligt behof att göra sig reda för hans varelsesätt, och då
hvarje individualism innebär en inskränkning, en ensidighet,
så är det ju i summan af kristligt tänkande, såsom det
ligger framför oss i kristendomens historia, som hon måste söka*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
