- Project Runeberg -  Tidskrift för litteratur / 1851 /
39

(1851-1852)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Finska kriget ; af Michaikfski-Danilefski, M

hans ords tjenare skulle finna ^n värdigare, heligare ^)ch>méra
tillfredsställande verksamhet än att diskutera störa och Illa
flottan, debattera bränvinsbevillmngen och med lagens svärd
strida för sina egna privilegier. 9 c. f. berg#tedt.

i

Finska kriget 1808-—1809, beskrifvet efter
Ryska källor.

\

Beskrifning öfver Finska kriget till lands och sjös åren 1808 och
1809, uppå allernådigste befallning författad af General-Löjtnanten
Mi-cbaiiofeki-Danitofebi. Med tjugo (19) plancher. öfversättning från
Hp-dtan* Tavastehus 1850.

Man säger att historien skipar rättvisa, att hon, utan att
förvillas af framgångar dier olyckor, utdelar beröm eller
tadel, ära eder blygd, efter som hvars och ens gerningar värde
äro, och hoppet om efterverldens opartiska oeh rättvisa
domslut har upprätthållit och tröstat månget ädelt och manligt
sinne under en fruktlös kamp mot samtidens olyckor, förderf
dier orättvisa. Och sannt är det att historien, så vidt
mänsklig inskränkthet tillåter, söker att framställa personer och
händelser i deras rätta ljus, mäter gemingarna icke efter
fram-1-gången utan efter afsigten, icke efter de använda medlens
yttre storlek utan efter deras ädelhet, icke efter dumpens
lek utan efter den kraft som de handlande personerna ut^
vecklat. Men om också historien, när den dömmer, söker att
dömma rätt, så finnes det dock en annan orättvisa, hvartili
efterverlden gör sig skyldig, då den med förkärlek fäster sig
vid det lysande och lyckliga men deremot försummar eller
rent af undviker minnet af sådana tilldragelser, der den
yttre storheten af medel och resultater icke motsvarat den inre
af kraft, snille och hänförelse, eller der nationalstoltheten
känner sig * förödmjukad genom motgångar och förluster. Menon»
skonaturen är sådan; inbillningskraften sysselsätter sig
företrädesvis meddet glänsande, det förvånande, det äfven i yttre
afseende kolossala, och känslan frossar heldre af förfädernas
framgångar, än den lider med dem de smärtsamma
förlusterna, om desSa också skulle framställa den storartade taflan af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tflitt/1851/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free